"En gång var Beckomberga ett av Europas största mentalsjukhus. Nu har spåren av det förflutna suddats ut och exklusiva bostäder byggs i den gamla parken. Svante Levander är en av dem som flyttar in i idyllen, tillsammans med sin nya kärlek.
På väg hem från affären blir han knivhuggen till döds. Eva, hans före detta hustru, har följt efter honom den kvällen och grips, misstänkt för mord.
Bara en person kan vittna om vad som hände, en utländsk kvinna som satt utanför butiken och tiggde, men hon är spårlöst försvunnen.När några småpojkar finner rester av mänskliga kroppar i närheten av mordplatsen exploderar rädslan. Det förflutna visar sig vara närmare än någon kunde tro."
Tove Alsterdal har än en gång skrivit en mycket bra bok. Jag har läst två av hennes tre tidigare böcker och tyckte mycket om dem också. Men Vänd dig inte om är bra på ett obehagligt sätt. Den kryper under skinnet på mig och lämnar mig allt annat än oberörd. Det känns som mina tankar och känslor utmanas på något vis. Att som författare kunna beröra och uppröra mig som läsare är något jag tycker om och beundrar.
Det är tunga ämnen som Tove Alsterdal skriver om i den här boken. Att kunna få ihop det till en så bra och sammanhållen historia är fantastiskt tycker jag. Kärlek som gränsar till besatthet, problem som uppstår i spåren efter mentalsjukhusens nedläggning, tiggarnas tillvaro här i Sverige och i deras hemländer, en trasig relation mellan mor och son...
Under tiden jag läste boken var det som att den inte lämnade mig ifred när jag la den ifrån mig. Den pockade på uppmärksamhet och fanns med i mina tankar. Jag ville läsa ut den för att "bli av med den" samtidigt som jag inte ville släppa den. När jag så hade läst ut den kände jag en blandning av lättnad och sorg över att ha slagit ihop den. Nu har jag tagit en paus på några dagar innan jag öppnar nästa bok. Det behövs för att smälta intrycken och för att ge nästa bok en rättvis chans.
På väg hem från affären blir han knivhuggen till döds. Eva, hans före detta hustru, har följt efter honom den kvällen och grips, misstänkt för mord.
Bara en person kan vittna om vad som hände, en utländsk kvinna som satt utanför butiken och tiggde, men hon är spårlöst försvunnen.När några småpojkar finner rester av mänskliga kroppar i närheten av mordplatsen exploderar rädslan. Det förflutna visar sig vara närmare än någon kunde tro."
Tove Alsterdal har än en gång skrivit en mycket bra bok. Jag har läst två av hennes tre tidigare böcker och tyckte mycket om dem också. Men Vänd dig inte om är bra på ett obehagligt sätt. Den kryper under skinnet på mig och lämnar mig allt annat än oberörd. Det känns som mina tankar och känslor utmanas på något vis. Att som författare kunna beröra och uppröra mig som läsare är något jag tycker om och beundrar.
Det är tunga ämnen som Tove Alsterdal skriver om i den här boken. Att kunna få ihop det till en så bra och sammanhållen historia är fantastiskt tycker jag. Kärlek som gränsar till besatthet, problem som uppstår i spåren efter mentalsjukhusens nedläggning, tiggarnas tillvaro här i Sverige och i deras hemländer, en trasig relation mellan mor och son...
Under tiden jag läste boken var det som att den inte lämnade mig ifred när jag la den ifrån mig. Den pockade på uppmärksamhet och fanns med i mina tankar. Jag ville läsa ut den för att "bli av med den" samtidigt som jag inte ville släppa den. När jag så hade läst ut den kände jag en blandning av lättnad och sorg över att ha slagit ihop den. Nu har jag tagit en paus på några dagar innan jag öppnar nästa bok. Det behövs för att smälta intrycken och för att ge nästa bok en rättvis chans.
..........................................
Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, boktips, adlibris, bokus