Bokhyllan: "Som eld" Sara Lövestam du berör ända in i hjärteroten!

”Som eld” Sara Lövestam

Sara Lövestam har kommit ut med sin första ungdomsbok ”Som eld”. Jag nyfiken. Kan knappt vänta och irritationen då nätbokhandeln inte har den än, trots att den redan finns i bokhandeln. Bestämmer mig snabbt, ja jag ska ha den och köper den på dyra bokhandeln men tänker att jag trots allt fick en fin pratstund med biträdet och det doftar som en bokhandel ska. Nätbokhandeln dofta inte. Något förvånad finns boken längst ner i en hörna! En så viktig bok. Hur ska tonåringarna hitta den? Jag som ”snöade in” på Sara Lövestams ordkonst för flera år sedan, följer som en trogen spårhund och ligger på låset vid varje release. Jag tänker och jämför hur hon skriver. Förundras över hennes kunnande, hennes vilja att skriva om så många olika tider. Jag är kär i dina ord Sara! Det går inte att bli annat.

”Som eld” blunda nu och tänk doften av eld och glöden i kolen som börjar slockna. Tänk det som något vackert, magiskt och en doft som bara den bär som du plötsligt är kär i. Det kom överraskande, så där som den första kärleken kan göra. För det är så det är. Det finns en överraskning i varje ord som bär vidare under de drygt 206 sidor som innehåller berättelsen om Anna och Lollo. Det dofta eld och hopp. Jag stannar upp någonstans i slutet. Känner att jag bara vill att det ska bli bra mellan flickorna igen. Jag orkar inte riktigt läsa vidare. Sorgsna slut vill jag inte ha, inte idag.

Anna och Lollo kommer med samma skärgårdsbåt. Lollo med sin familj, den rika och fina. Men är de så fina egentligen? Och vad lurar egentligen i vassen mellan att vara den man vill vara eller stanna och förbli den fina flickan som ska börjar på Östra Real.

Anna kommer med sin vindbitna pappa. Han är lika rufsig som tången som trasslar runt benen en ljummen sommarkväll. Anna är tanig och håret ligger inte blankt som Lollos. Anna är femton år den här sommaren. Då allt händer.

Anna tycker det där med killar är överskattat. Hon gillar mer tjejer säger hon en kväll till Lollo. Förskräckt inser hon precis vad hon sagt. Vad ska hända nu? Kommer Lollo att försvinna? Inte vilja vara vän med henne mer?

Varför vågar inte Anna ta med Lollo till stugan. Kan två själar, två liv och lika rufsiga på sina vis mötas i sommaren och bli vänner? Den fantastiska sommaren som Lollo ska ha, för att, ja för att vad? Anna har varit på ön hela sitt liv. Det här är hennes sommar. Långt bort från mobiler som stör och bekvämligheter. Lollo är van vid annat. Hon har van att vara den som gör rätt. Det dofta tång, ljumma sommarkvällar och längtan mellan klippor och båtar med dragmotor. Som eld som brinner och aldrig släcks.

Jag älskar dig Sara Lövestam för att du sätter ord på berättelser som jag önskar aldrig skulle ta slut. Jag vill följa Anna och Lollo lääänge – jo jag vet det är en ungdomsbok. Men det är så att jag tycker det där med ålder på böcker är bullshit! Jag vill veta vad som hände sedan med deras familjer och om Lollo och Anna förblev som de var den sommaren! Det känns som en längtan efter somrar som aldrig var och aldrig blev. För det doftar om dina berättelser, alla har sin egen doft. Denna är som eld och tång i natten. Du som läser denna recension, ge ”Som eld” till någon du känner ung som gammal. Men kanske allra helst till ”hon” i din närhet som vacklar i vem hon är. Allt är inte så farligt egentligen. Nu när jag sitter på min balkong där det inte doftar av eld, men utav grannens matos och solen lyser ner på mig och datorn känns både varm och kall under mina fingrar. Då när solen värmer mig vet jag att jag är tacksam och glad över att jag fick uppleva dina berättelser i mitt liv. För det är bara så, just du Sara Lövestam har trollbundit mig och du är absolut den bästa författare jag vet.

..........................................