Modingarna och alfabetet - en underbar ABC bok

Fick den underbaraste sötaste lilla boken i brevlådan igår av författaren till boken Annelie Salminen... hade tänkt vänta med att recensera den tills jag hade delat den med mitt lilla barnbarn på 3 år, men nånting säger mig att detta är den mest perfekta alfabetsbok jag hållit i mina händer (har jobbat många år med barn) så här kommer mitt omdöme.

Den är väldigt enkel med små ramsor och mycket bild, med de söta färgstarka Modingarna som jag tror ett barn kan sitta och "läsa" och leta efter bokstäverna samtidigt som barnet upprepar ramsan. Längst bak i boken finns även rörelser till ramsorna för att även använda motoriken tillsammans med stavelser och rim. Men det är så mycket mer. Här finns en CD-skiva med ramsorna  tonsatta, svartvita bilder som kan printas ut för att färgläggas och dessutom på teckenspråk i flera versioner. Tänk dig att ditt barn kanske kan "teckensjunga" den för en förskolekompis. 

Som om det inte var nog så finns det även en app baserad på boken där man kan "leka" ännu mer med bokstäver, ramsor och få belöningar.  Ett minus bara... endast för paddor och mobiler med ett "i" framför. Hoppas verkligen att appen utvecklas på andra plattor och androider. Klicka här för att se en trailer

Det finns även en lång affisch med alla bilderna som går att beställa från förlaget för att sätta upp i ett barnrum eller förskola. Här (http://www.asforlag.se/product/modingarna-och-alfabetet) hittar du boken, afischen och 2 st olika förskole-paket.

Jag kan inte annat än rekommendera denna bok till både förskolor och föräldrar... och framförallt mor- och farföräldrar *hihi* Ett noga och väl genomtänkt arbete av Annelie Salminen som är väl värd de priser hon fått. I sin enkelhet så otroligt välarbetat. Massor av kul väntar den som investerar i denna bok (som är sååå mycket mer än "bara" en bok) och i de barn som är vår framtid!

Till sist... en önskan till författaren: en likadan bok med siffror skulle sitta fint :)

"Sanning med modifikation" av Sara Lövestam



Kouplan behöver ett jobb, en gång var han en lillebror och modig. En gång bodde han i ett annat land. Nu befinner han sig i ett råkallt Stockholm, en sen höst i tiden. Han bestämmer sig för att hjälpa människor, att finna den de söker. Den som inte finns har större möjligheter att hjälpa, resonerar han. Han sätter in en annons. Uppdrag sökes.

Julia är borta. Hon har kidnappats. Hon försvann. Ena sekunden finns hon där med sin lilla hand i Pernillas hand. Så är hon bara borta. Någon tog henne. Hon går inte till polisen. Hennes bakgrund blir ett hinder.

Någon tar Julia. Någon som är stor och hemsk. Hennes riktiga pappa?

Kouplan tar sig an fallet och Pernilla. Han sökande för honom in i Stockholms undre värld. Sanningen blir till något annat, men vad är sant och inte sant? Kommer sanningen att visa sig vara något helt annat? Än den sanning Pernilla levererar honom verklig. Varför står det ett par oanvända barnstövlar i en alltför liten storlek i en hall.

Sara Lövestam har skrivit en roman där varje ord för mig vidare sida för sida i en psykologisk thriller, eller är det ett kärleksdrama? Det otäcka får en sötma av hopp och lust. Att allt ordnar sig. Bara man har rent mjöl i påsen och är medborgare. Deckare? Nej, det här känns mer som en psykologisk resa i hur människor förhåller sig till sanningen i sina liv. Hur det ena leder till det andra på ett vis som inte var meningen från början. Och att det som Pernilla berättade blev lösningen på något annat. Kanske är det mer ett drama som utspelar sig framför mina ögon och fantasi. Jag följer Kouplans steg genom ett Stockholm där jag känner igen mig. Jag förstår hans känsla när han går ensam sökandes över torg och vid Globen. Fönster, tomma och med känslor som likt ett crescendo kastas över mig, när jag förstår att fönster kan både dölja och förklara sanning med modifikation. Går det verkligen att placera ”Sanningen med modifikation” i genrer som deckare, drama, thriller eller något helt annat? Den här boken har precis allt. Den går inte att placera. Det är en bok med många ansikten och vinklingar. Jag har nyss läst en thriller, ett psykologiskt drama, en spirande kärleksroman och en deckare i en och samma bok. Varför ska böcker delas upp i olika genrer? Frågan hänger i luften. Jag snurrar min hjärna i otaliga varv och på något vis känns det lika fånigt att genrebestämma som att ordna in i åldersgrupper. Låsa fast en bok! Om jag vet att jag inte tycker om deckare går jag inte till hyllan med deckare. Om ”Sanning med modifikation” skulle stå där, missar jag en pärla? Varför ställs inte böcker i författarordning hos bokhandlarna? Varför dela upp i genrer. Jag blir bara förvirrad om en och samma författare skriver inom fler genrer! Därför kan jag inte säga att ”Sanning med modifikation” är en deckare eller roman. För den är en berättelse om livet som det kan te sig för människor, inte bara de fiktiva i berättelsen.

Varför det är viktigt att genrebestämma? Kanske borde frågan slussas över till dem som jobbar på bibliotek och bokhandel. Jag tror mig trots saknaden om kunskap inom ovan nämnda yrken ha en teori. Det är viktigt att klassificera och ordna. Vad man letar efter och var. Lättare att hitta. Kommer en bok som har precis allt stå på hyllan för ”Gränsöverskridande böcker”? Jag tänker på hyllan i en bokhandel som sålde böcker under skylten ”Svårsålda böcker”. Mina ögon drogs som två stora magneter mot sin pol! Det var DÄR böckerna fanns, inte på den ordnade hyllan. Vi ordnar allt i vår lilla skyddade del av världen, så är det bara. Det som inte går att stoppa i ett fack blir till något udda och svårhanterbart. Som till varje precis måste klassificeras och åldersbestämmas! Det gör mig bara ledsen och känslan av att jag kanske inte får hoppa hit och dit i mitt läsande än större.


Sara Lövestam har för femte gången förgyllt min dag. En bokhylla utan Sara Lövestam är inte en bokhylla värd namnet. Du är min ledstjärna i skrivandets korridor. Egentligen vill jag sätta dig högt upp på en piedestal och beundra dig i evighet för det du skriver. Jag tror dock det är bättre jag sätter dig framför skrivmaskinens knattrande så är jag säker på att få läsa mer i framtiden. Tack Piratförlaget att jag fick chansen att läsa ”Sanning med modifikation”. Och tack Sara Lövestam att du finns och är du med dina helt fantastiska berättelser som ”Hjärta av jazz” och ”Tillbaka till henne” – böcker som för evigt stannar i mitt hjärta. Du! Du fick mig till med att nosa på grammatik!

..........................................
Länkar till: , , , , , , adlibris, bokus

Ares tecken av Dan Buthler, Dag Öhrlund

"Klockan är exakt 00.46 när Claudio Chavez avlider i ambulansen av skadorna från en brutal misshandel på Götgatan i Stockholm. Vid Chavez sargade kropp finner man en blodig papperslapp med en teckning av ett avbrutet manlighetstecken. 

Mordet blir ett fall för kommissarie Jacob Colt och hans kollega Linda Schecker på kriminalen i Stockholm. Tre unga pojkar som setts springa från platsen grips och förhörs, men pojkarna vägrar avslöja vad symbolen står för i sammanhanget. Några dagar senare hittas en likadan papperslapp vid en dödsmisshandel i Gävle och snart drar en våg av mord och våldsamma misshandelsfall över Sverige.

Snart ser utredarna den gemensamma nämnaren samtliga offer är antingen homosexuella eller invandrare. Men jakten på mördarna blir alltmer komplicerad eftersom det inte verkar finnas några andra logiska kopplingar mellan morden. För Jacob Colt blir det ett känsligt fall då hans son Stephen är homosexuell. För Linda Schecker är det lika känsligt eftersom hon har ett förhållande med Sara och är livrädd att detta ska komma ut i polishuset.
När Jacob Colt till slut närmar sig ett genombrott i utredningen inser han att hans närmaste är mer berörda än han hade kunnat ana. Och det börjar bli ont om tid"

Jag "sprang på" en lite äldre bok av Butler & Öhrlund. Den första som jag lästa av dem som inte handlar om den otäcke Silfverbielke . Jag blev inte besviken. Det var samma ton och tempo i den här boken som i de om Silfverbielke. Lite tokigt blev det då jag ju vet en del om Jacob Colts och Linda Scheckers liv längre fram i och med att jag inte läst böckerna i ordning. Men det kunde jag ha överseende med för spänningen var hög och innehållet otäckt men intressant. Jag kommer absolut fortsätta att läsa Butler & Öhrlunds böcker.
..........................................

Projekt Rosie av Graeme Simsion

"Don Tillman är 39 år gammal och ska gifta sig. Han vet bara inte med vem än. Han ser bra ut men har aldrig riktigt passat in i några sociala sammanhang och har svårt att få kontakt med kvinnor. Men som den strukturerade forskare Don är utformar han Projekt fru – ett mycket grundligt frågeformulär – som ska hjälpa honom att hitta den perfekta partnern. Hon får absolut inte röka, dricka, ogilla kött, komma försent eller rubba hans inrutade liv.

Rosie Jarman gör allt detta. Hon är även spontan, smart och snygg, jobbar som bartender och vänder upp och ner på hela Dons tillvaro. Eftersom han är professor i genetik kan han hjälpa henne i sökandet efter hennes biologiska pappa. Och ju mer Don engagerar sig i Rosies jakt, desto mer börjar han släppa på sina strikta rutiner. Hon drar ut honom ur hans trygga men trista tillvaro och han börjar förstå att man inte kan hitta kärleken med hjälp av vetenskapliga tester."


Den här boken är helt underbar. Jag fick överta den efter en vän som tyckte mycket om den. Don Tillman fick snabbt en plats i mitt hjärta. Det var mycket igenkännande för mig även om jag tack och lov aldrig varit så uppstyrd av rutiner som han är. Men han lyckas jobba väldigt bra med att hålla det i schack och till och med ändra på en hel del av hans schema för Rosies skull. Detta trots att hon egentligen är helt fel för honom. Boken är både rolig och tänkvärd. Jag tror att om man inte känner igen sig själv i Don så finns det garanterat en eller ett par i omgivningen som påminner om honom.
..........................................
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...