Den oskyldige - Harlan Coben

Harlan Coben har gjort det igen... och ja, jag vet att jag upprepar mig men denne författare fångar mig varje gång totalt i en spänningsfull roman med sin förmåga att skildra hur människor fungerar och tänker i livets olika situationer. 

Denna gång är det unge Matt som hamnat på fel plats vid fel tillfälle när han försökte avstyra ett ungdomsbråk. Nio år efter avtjänat straff i fängelse för dråp börjar hans liv se ljusare ut.  Matt väntar barn med sin älskade Olivia och det går bra på jobbet vid en advokatfirman. Han och Olivia tänker t.o.m köpa hus i den lilla stad där "olyckan" hände för så många år sen. Men har de inblandade glömt och förlåtit?
Världen rämnar då han får ett underligt videosamtal på sin mobil. Skärmen visar en suddig bild av hans fru Olivia och en man i en prekär situation. Så småningom inser han också att någon förföljer honom. Han kontaktar privatdeckare Cingle Shaker för att få hjälp.

Så hittas en Nunna mördad  i samma veva som Matts förföljare påträffas död. Misstankarna faller på Matt, en tidigare fängelsekund. Mordutredare Loren Muse får ta hand om fallet men det är så komplicerat att FBI kopplas in. Men FBI-agenternas underliga beteende gör henne misstänksam. Är de där för att hjälpa eller för att vilseleda?


Både Loren Muse och Cingle Shaker är två karaktärer som finns med i andra böcker av Coben. Personligen gillar jag att känna igen karaktärer i storyn men de inte är huvudpersoner. Det skapar ett igenkännande.

obs. mina första rader gäller dock endast hans fristående böcker, dom med Myran Bolitar intresserar mig inte nämnvärt även om dom också är bra.

Vill du läsa vad som skrivits om Haraln Cobens böcker så klicka här

..........................................

Den man älskar av Mari Jungstedt

"En blek aprilsol kryper långsamt över det gamla stenbrottet i Bunge på norra Gotland där mäklaren Sanna Widding har hittats död. Några kilometer därifrån ligger en anrik kalkstensgård som hon fått i uppdrag att sälja. Men försäljningen väcker starka känslor i ägarfamiljen och snart stiger djupa och mörka hemligheter upp till ytan. 
Kriminalkommissarie Anders Knutas är tillbaka efter sin sjukskrivning och kastas genast in i en omskakande mordutredning. Tillsammans med kollegan Karin Jacobsson inser han snart att Sanna Widding inte kommer att bli det enda offret."


Jag har läst en av Mari Jungstedts böcker förut. Jag tyckte att den var bra men inte så mycket mer. En lättsmält deckare i raden av många andra ungefär. Lite åt det hållet kände jag att den här började. Eftersom jag inte har läst hela serien så hänger jag ju inte med i huvudpersonernas privatliv vilket säkert hade bidragit till ett annat djup i berättelsen. Men den här boken växte vartefter jag vände sida och blev mer spännande och fick fler komplicerade vinklingar. För varje mordfall blir spänningen starkare och funderingarna på vem mördaren går i fler cirklar och krumelurer i huvudet. Den här boken är helt klart mycket läsvärd och får mig att vilja läsa fler böcker i denna serie.
..........................................

Hjärta av jazz av Sara Lövestam

"Jag var bara en pojk första gången jag tog tåget till Stockholm, och det var nittonhundrafyrtiotvå. Den rynkige mannen drar munnen till ett clownleende. Han heter Alvar Svensson, och en gång spelade han med Povel Ramel. På riktigt.
Steffi Herrera går i Björkeskolan så lite som möjligt. Där är hon en horunge och drottningarna Karro och Sanja härjar fritt. Men i mp3-spelaren finns Povel Ramel, med snäll röst och ord som är roliga. Hon kan alla hans texter, nästan, och snart kan hon spela walking bass till de flesta av hans låtar. En dag när hon
passerar ålderdomshemmet, hör hon välbekant musik strömma ur ett fönster.

Alvars berättelse i rummet med vevgrammofonen är en vild jitterbugg på Nalen. Den är budcyklar på Stockholms gator, mörklagda fönster och flickor man knappt vågade titta på. Och så jazzen, som enligt vissa var värre än kriget. När den gamle mannens minnen kraschar rakt in i tonåringens verklighet,
förändrar det båda deras liv."


Sara Lövestam skulle det egentligen räcka att skriva här. Åtminstone för er som har läst hennes böcker. Hennes underbara språk och fantastiska personskildringar skapar de mest fantastiska läsupplevelser. Så också denna gång.
Att få följa Steffis och Alvars vänskap som växer fram är en fröjd. Det är en skön parallell till det obehag som sprider sig i kroppen när jag läser hur Steffis s k skolkamrater behandlar henne. Hon är en otroligt stark tjej som inte går under av att ständigt bli mentalt trampad på. Det är tur att hon har musiken och att hon träffar Alvar. Det är också roligt att få ta del av Alvars musikaliska resa och hans trånande efter den ljuvliga Anita.
Nu hoppas jag att Sara Lövestam sitter på kammaren och skriver för glatta livet. Jag har ju läst alla hennes böcker som finns utgivna och vill gärna sätta tänderna i fler...

Här kan ni läsa Fru Grips recension av boken
Även Ann-Charlotte har recenserat boken här
..........................................

Himlen är alltid högre av Jonas Moström

"Nathalie Svensson, överläkare och landets främsta expert på psykopater, trivs äntligen med livet. Som nyseparerad från trista Håkan har hon skaffat sig en etta i Stockholm, där hon tillbringar tiden då hon inte har barnen hemma i Uppsala.

En natt på väg hem från Café Opera får hon ett sms från Rickard Ekengård, den berömde skådespelaren som hon följde med hem några helger tidigare. Han vill träffa henne vid Karlaplan, och efter stunds tvekan tackar hon ja. Men det blir inget möte, för när Nathalie kommer fram ser hon Rickard Ekengård bli skjuten och slängd i fontänen. Överfallet är otäckt likt, närmast identiskt, med mordet på hennes stora kärlek tio år tidigare ett fall som aldrig fick sin förklaring.

Är Nathalie utsatt för ett ödets grymma nyck, eller finns det en koppling mellan morden? Och har de obehagliga sms hon börjat få från dolt nummer något med det att göra?
Snart är Nathalie indragen i en ondskefull historia som blir mörkare ju närmare sanningen hon kommer."


Så var Jonas Moström tillbaka med en ny bok. Ska villigt erkänna att jag inte var helt nöjd med att det var en ny huvudperson. I böckerna om kriminalkommissarien Johan Axberg så vet jag ju att jag tycker att han skriver bra. Men jag hade inte behövt fundera. Den här boken är ännu bättre än alla föregående böcker han skrivit.
Spänningen är ständigt närvarande i stort sett från första sidan. Jag tror aldrig att jag har misstänkt så många i en bok som jag gjorde i denna. Den som till sist visar sig vara skyldig hade jag mina aningar om ett litet tag. Men jag intalade mig att det var för långsökt. Men tydligen inte...
Jag hoppas verkligen att det kommer komma många fler böcker om Nathalie. Slutet på den här ger en stark känsla av att nästa boks handling redan fanns i huvudet på Moström när han skrev denna.
..........................................

Britt-Marie var här av Fredrik Backman

"Britt-Marie var här är en roman om att förlora sig, förälska sig och att sparka på det som rullar. Borg är ett samhälle om vilket det snällaste man kan säga är att det ligger vid en väg. Britt-Marie är en 63-årig kvinna som fått höra att hon är en passivt aggressiv ältande gnällkärring. Hon har lämnat storstan och sin otrogna man efter 40 års äktenskap, Borg har gått igenom en finanskris som inte lämnat något annat efter sig än "till salu"-skyltar och en ölstinkande pizzeria. Britt-Marie hatar fotboll, Borg har inget annat än fotbollen kvar. Det är inte början på en underbar vänskap, det är det sannerligen inte. Men när ungdomslaget i byn behöver en tränare så desperat att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr de sig inte om petitesser som att hon absolut inte vill ha det. För när det kommer till kritan finns bara en universell sanning om samhällen vid vägar: Pizzerior och fotboll är det sista som överger människorna. Britt-Marie var här är en roman om fördomar (inte för att Britt-Marie har fördomar, givetvis inte), korrekt organiserade besticklådor (gafflar-knivar-skedar, i den ordningen, men inte för att Britt-Marie ältar!) och en landsbygd vid en transportsträcka. Det är en berättelse om andra chanser, första sparkar och hur nästan allt går att rengöra med bikarbonat."

Äntligen kom den. Fredrik Backmans fjärde bok. Lyckan var snudd på obeskrivlig men ack så kort. Jag försökte verkligen dra ut på läsningens njutning genom att inte läsa alltför långa stycken i taget. Men det var svårt. När jag väl har börjat läsa en bok av Backman så vill jag inte sluta. Hans underbara sätt att använda språket, de mycket levande huvudpersonerna, miljöerna som så lätt visar sig för mig... Listan kan göras evighetslång och kan ändå inte göra böckerna rättvisa. Det jag känner när jag läser hans böcker är obeskrivligt. Skummar man på ytan är böckerna väldigt komiska. Men det finns så mycket under ytan. Det går att dyka mycket djupt ner i handlingen. Jag riktigt känner hur det sätter igång processer inom mig. Känslor som bubblar och tankar som väcks.
Nej, sitt inte här och läs min ofullständiga recension. Se till att få tag i ett exemplar av boken och passa på att njuta för vips är boken utläst och det är dags att vänta på nästa boksläpp...
..........................................
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...