"Vad är det för brev som ligger innanför vindrutan på den där bilen? Varför kommer inte kompisen? Vem är det som ska komma? När ska hon komma hem? Vad gör man med en alldeles tom vecka? Varför har han börjat prata så konstigt den senaste tiden? Varför kan han inte släppa det där med korgstolen?"
Noveller är verkligen underskattad läsning hos mig. Det är ytterst sällan jag lånar eller köper novellsamlingar. Den här tycker jag mycket om. Den väcker många frågor. Trots att det inte känns som jag får svar på alla frågor så tycker jag om den. Det känns som den leker med mina tankar och ger mig lite hjärngympa på ett underhållande sätt. Den lockar absolut till att läsa mer av Jonas Karlsson. Det var roligt också att upptäcka att jag inte bara tycker om honom som skådespelare utan även som författare.
..........................................
Så har jag nu följt med Hervor och Miriam på äventyr för sista gången. I denna 5:e och avslutande bok lämnar Miriam sommartillvaron på Gotland och följer med sin älskade Calle till Västerås där han ska arbeta med ett projekt för att rädda de hotade pilgrimsfalkarna. Hervor ger sig av till Belgien för att besöka att välrenommerat duvslag i ett försök att finna sin gamla kära barndomsvän Satu . Innan dom ger sig iväg på var sitt håll finner Hervor en svart vinge i skogen där hon just bevittnat en större rovfågel slå ner på en duva och flyga iväg med den. Den svarta vingen från en Solsvärta är ett dåligt omen och hon varnar Calle och ber honom vara försiktig när han skall placera ut 3 falkungar i vattentornet på djäkneberget.
Denna gång handlar berättelsen mest om falkar och brevduvor och de som värnar om dess existens. Jag saknade humorn och "häxkonsterna" som funnits i Cedervalls tidigare böcker om de båda vännerna. Visst tittade Hervor i sin kristallkula och Miriam på Calles aura, men i övrigt var det inget som upptog handlingen. Men visst var det intressant att få reda på lite mer om händelser som faktiskt sker och har skett runt brevduvor och falkar vilket jag fått genom att googla på både dessa och djäkneberget och det var väl författarens intention med denna berättelse.
I övrigt gillar jag Cedervalls enkla sätt att berätta, inget storstilat med vackra ord och krusiduller eller metaforer, utan rätt och slätt en berättelse om de två vännerna och människor och miljöer runt dem.
Sen en sak till jag saknade (vilket inte är författarens fel). Då boken i läsandets stund inte ens utgivits finns den ju givetvis inte i ljudform med de 2 uppläsarna Susanne Alvengren och Gun Olofsson och deras underbara dialekter (klicka i namnen för att provlyssna)
Som slutbetyg kan jag inte ge Solsvärta samma höga betyg som de föregående där Svartvinter var den jag gillade mest. Vill du läsa vad jag tidigare skrivit om Hervor och Miriams äventyr så klicka här
..........................................
Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, boktips, spänningsroman, Solsvärta, Marianne Cedervall, adlibris, bokus
