"Lena Nyman är en av de största skådespelarna och artisterna den svenska teater- och filmscenen ägt. Jag vill ju vara fri är den första fullständiga levnadsteckningen över henne.
Hon nådde till och med internationell ryktbarhet i Nyfiken-filmerna, som exporterade den svenska synden i slutet av 60-talet. "Ägt" är förresten fel ord när det gäller Lena Nyman: hon gick alltid sin egen väg och följde sitt huvud och sin känsla för karaktärernas särart. Få har gjort så många olika roller som Lena, men hon förblev sin egen, för hon ville ju vara fri, fri att göra det hon trodde på, utan påtvingade gester och masker.När Lena Nyman gick bort i februari 2011, 66 år gammal, kändes med ens att hon fattades oss. Tack vare ett unikt och rikt källmaterial i form av efterlämnade brev, dagböcker, bilder och memoarutkast tecknar kulturjournalisten Annika Persson ett levande och personligt porträtt av denna sammansatta scenkonstnär och människa, i den första biografin över Lena Nymans liv och verk."
I början av året satte jag köpstopp för mig själv på både bok- och garnfronten. Så gjorde jag ett undantag häromveckan och beställde inte en utan sex stycken böcker. Lika bra att ta i när jag ändå bryter ett löfte :-P Den här boken var en av dem jag beställde. Det var också den första jag tog ur högen trots att två andra lockade mer...trodde jag. Men det är något speciellt med den här boken. Den hamnade först av de sex jag beställde, den kändes inte lockande när jag läste den och ändå återvände jag snabbt till den då jag lagt den ifrån mig. Jag har fått frågan från flera vad jag tycker om den och jag kan verkligen inte bestämma mig. Mitt spontana svar är "sådär". Samtidigt känns det inte med sanningen överensstämmande. För den har som sagt ständigt pockat på uppmärksamhet. Boken är mycket bra skriven. Jag brukar inte ha svårt för tragik i böcker oavsett om det är roman eller biografi. Skamset undrar jag om det är så att jag inte tycker om att få min bild av Lena Nyman så totalt ändrad. Hon är ju en av många skådespelare som jag följt sen jag var barn. Dock mest hennes humoristiska roller. Är det för att jag vill se henne som en glad, sprudlande, humoristisk kvinna som jag inte vill se det andra. Ja skäms på mig i så fall. För att få en rättvis bild av denna bok föreslår och rekommenderar jag att läsa den. För den är bra. Jo den är faktiskt det...
Hon nådde till och med internationell ryktbarhet i Nyfiken-filmerna, som exporterade den svenska synden i slutet av 60-talet. "Ägt" är förresten fel ord när det gäller Lena Nyman: hon gick alltid sin egen väg och följde sitt huvud och sin känsla för karaktärernas särart. Få har gjort så många olika roller som Lena, men hon förblev sin egen, för hon ville ju vara fri, fri att göra det hon trodde på, utan påtvingade gester och masker.När Lena Nyman gick bort i februari 2011, 66 år gammal, kändes med ens att hon fattades oss. Tack vare ett unikt och rikt källmaterial i form av efterlämnade brev, dagböcker, bilder och memoarutkast tecknar kulturjournalisten Annika Persson ett levande och personligt porträtt av denna sammansatta scenkonstnär och människa, i den första biografin över Lena Nymans liv och verk."
I början av året satte jag köpstopp för mig själv på både bok- och garnfronten. Så gjorde jag ett undantag häromveckan och beställde inte en utan sex stycken böcker. Lika bra att ta i när jag ändå bryter ett löfte :-P Den här boken var en av dem jag beställde. Det var också den första jag tog ur högen trots att två andra lockade mer...trodde jag. Men det är något speciellt med den här boken. Den hamnade först av de sex jag beställde, den kändes inte lockande när jag läste den och ändå återvände jag snabbt till den då jag lagt den ifrån mig. Jag har fått frågan från flera vad jag tycker om den och jag kan verkligen inte bestämma mig. Mitt spontana svar är "sådär". Samtidigt känns det inte med sanningen överensstämmande. För den har som sagt ständigt pockat på uppmärksamhet. Boken är mycket bra skriven. Jag brukar inte ha svårt för tragik i böcker oavsett om det är roman eller biografi. Skamset undrar jag om det är så att jag inte tycker om att få min bild av Lena Nyman så totalt ändrad. Hon är ju en av många skådespelare som jag följt sen jag var barn. Dock mest hennes humoristiska roller. Är det för att jag vill se henne som en glad, sprudlande, humoristisk kvinna som jag inte vill se det andra. Ja skäms på mig i så fall. För att få en rättvis bild av denna bok föreslår och rekommenderar jag att läsa den. För den är bra. Jo den är faktiskt det...
..........................................
Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, boktips, adlibris, bokus