Att inte alltid följa strömmen och välja det senaste kan ge oväntad läsupplevelse. Detta var en sådan deckare med några år på nacken där författarens skickliga talang för språket blev det jag nästan njöt av mest med en underbar förmåga att använda det till både ironi och humor.
När Patrick Aldermanns gamla faster Florence faller ihop död i sin rosenrabatt blir han ensam arvtagare till Rosemont house och dess stora ägor. Och ingenting kunde väl passa en naturälskande livsnjutare bättre än att få en av landets mest fantastiska trädgårdar att ströva omkring i.
Men lyckan blir inte långvarig. Någon i omgivningen fattar misstankar och tipsar kriminalkommissarie Peter Pascoe om att allt inte står rätt till. När han undersöker saken närmare finner han ett oroväckande antal märkliga dödsfall som på ett eller annat sätt har gynnat Patrick.
Medan överintendent Andy Dalziel är fullt upptagen på annat håll tvingas Peter Pascoe brottas med ett av sina mer svårlösta problem. Är den till synes så sympatiske Patrick Aldermann en man som bara haft osedvanlig tur här i livet? Eller är han en kallblodig mördare som inte skyr några medel för att få det han vill ha?
En märklig berättelse med många spännande förvecklingar, Varje stycke inleds med en passande ros som titel med lite doft- och utseendekuriosa. Bara det var intressant och fick mig att googla runt mellan varven. Sen gör det ju absolut inget att det finns en hel del mellan radrena om översitteri och rasism ;) Fanns det något negativt? Ja, de långa meningsbyggnaderna var lite klurigt att komma i fas med eftersom jag lyssnade istället för att läsa men när jag väl vant mig så njöt jag av denna skicklighet hos författaren.
Tyvärr är den slutsåld både på adlibris och bokus, men den kanske dyker upp igen. eller prova på dito.se, där hittade jag iaf 1 bok av samme författare
..........................................
Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, boktips, deckare, utländska författare, thriller, mordgåtor, En dans på Rosor, Reginald Hill, adlibris, bokus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar