Ja, Agnes är en alldeles vanlig ung kvinna med ett alldeles vanligt liv, med livets vanliga medgångar och motgångar. Egentligen inget märkvärdigt alls så jag är kluven vad jag tycker om boken. Den är lättläst, stundom roande men med en hel del klyschor. På Adlibris kan man läsa "en djävlar anamma-bok när livet kraschlandar" men jag tycker nog det bara är ett helt vanligt liv och ett helt vanligt beteende. Däremot håller jag med Nerikes Allehanda om att Kajsa Ingemarsson "ger sina karaktärer värme och liv genom att de är så lätta att identifiera sig med..." Så den var ändå mysig att lyssna till. Ingemarsson har fått med det mesta av vad som kan hända i en vanlig människas liv, problem och lösningar som dyker upp längs vägen bland jobb, vänner, kärlek och familj.
Kan dock inte annat än jämföra den med den jag läst tidigare som jag tyckte betydligt mer om "Lyckans Hjul" här kan du läsa vad jag tyckte om den.
vill du provlyssna så klicka här
Är du nyfiken på filmen baserad på boken så kan du titta på trailern nedan
Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, boktips, små citroner gula, kajsa ingmarsson, samtidsroman, adlibris, bokus
Jag började på boken, kan tänka mig att filmen är bättre. Ibland känns det som om jag inte riktigt ger ALLA böcker en rättvis chans, speciellt när jag är stressad då kan en text kännas både trist och tung.Det är då det är lätt att kasta den åt sidan för att glömma den. Jag är osäker på om jag lånade den eller om jag har den i mina bokgömmor, sådana har jag många!
SvaraRaderaJa du Charlotte, kan nog inte säga att du missade jättemycket genom att inte läsa den. En lättläst vardagsberättelse var väl allt det var... som om en väninna suttit och berättat vad hon gjort dom senaste månaderna...
SvaraRaderaMen Charlotte... man behöver inte ge alla böcker en chans, en del är faktiskt inte ens värda en chans. Tyvärr är det väl så oxå att när man läst riktiga guldkorn så höjs ju oxå förväntningarna på efterföljande...
SvaraRaderaJag hade väntat mig mer av henne, även om jag bara läste ett par sidor så lyckades hon inte fånga mig. Jag är sådan - ge allt en chans innan jag ger upp. Jag i ett nötskal kanske...men nu ska jag faktiskt lägga mig och läsa Jeanette Winterson. Hon är rolig!
SvaraRaderaNu har jag bara sett filmen, så allt det här ksnake inte stämmer. Men hon blir dumpad av en rocker för en barbiedocksliknande brud med stora bröst och så har hon FÖRSTÅS komplex för att hon har små bröst, därav själva namnet på boken! Gubben som är hennes chef kräver att hon ska visa upp mer urringning på restaurangen där hon jobbar som servitris och det är därför hon säger upp sig. På grund av en blandning mellan komplex över små bröst och en känsla av sexistisk integritetskränkning från chefen! Tråkigt med sådana clichéer tycker jag. Visst blir hon starkare allt eftersom och hon startar eget... Men en STOR del av filmen var ordentligt tråkig och förutsägbar -i negativ bemärkelse!
SvaraRaderaJag är själv jävligt less på alla skildringar av att kvinnor bara skäms över och hatar små bröst! Detta eftersom jag själv är en kvinna som VALT att ha minsta möjliga bröststorlek... Både för att jag själv tycker om det mest estetiskt, för att det är mest praktiskt (och inte att förglömma mest jämställt!) OCH för att jag inte vill bli älskad eller beundrad bara för att ha stora bröst. Vilket jag hört ofta blir fallet för kvinnor som har stora bröst att de känner sig valda som troféer, till största del på grund av sina stora bröst. Jag har hört många kvinnor som klagat på att deras bröst ofta får så VÄLDIGT mycket positiv uppmärksamhet i förhållande till deras personlighet. Sagt att det känns som det positiva i deras personlighet liksom överskuggas av det positiva i deras stora bröst. (Inte i alla mäns fokus, men på det sättet att det med VISSA sorters män är svårt för dessa kvinnor att veta om det huvudsakligen är brösten eller personligheten de fallit/stannat för hos dem.)
SvaraRaderaJag skulle alltså själv, personligen INTE vilja ha stora bröst och jag är ganska trött på att kvinnor med min bröststorlek ALLTID framställs som osäkra och ledsna just för att vi har små bröst! Så tråkigt när en del av oss faktisk har VALT att ha och VILL ha det... Det r inte direkt som att vi behöver att folk tycker synd om oss eller ser ned på oss för det! Jag skulle gärna se att någon uppmuntrade till att älska sina små bröst som kvinna just nu, med allt det fokus som finns på uppmuntran att älska sina kurvor som "en Riktig kvinna"... Vi vet ju redan det där om att det är barbiedockor med smala midjor och STORA kurvor som kvinnor vill se ut som och som män föredrar, eller hur??! Den clichén behöver liksom inte upprepas.. Det blir mest tråkigt och en anledning till att inte läsa en bok!
Ja du anonym.. det var verkligen något annat du fokuserat på vad gäller boken än jag gjorde (jag har inte sett filmen) Nästan (men bara näsan) så jag skulle vilja läsa den igen för att se om jag kunde hitta det du fokuserat på. Nu hör till saken att jag själv är ganska plattbröstad, av naturen dock men har aldrig sett det som ett problem.. dom där små har fött 3 barn under närmare 1 år, dom har dugit åt min man (och en del män innan honom) och är dessutom kanske min mest erogena zon. Så.. what a heck.. bar nöjd med det du har.
Radera