En man som heter Ove - en tjurskalle att älska

Det finns böcker man bara älskar... en sån där med mysfaktor på högsta nivå. Fredrik Backmans debutroman är just en sådan med en underbar annorlunda humor och språkekvilibrism. 

Att beskriva den här bokens innehåll känns överflödigt för allt som jag  skulle vilja skriva står redan på Adlibris, så varför göra mig besväret, klicka här för att läsa. Läs även pressrösterna... jag håller med varenda en. 

Men jag tänker ge dej ett citat ur boken som exempel på denne författares underbara sätt att skriva "Det var då väl självaste!!!... ett par sekunder senare flyger hans ytterdörr upp som om den öppnat sig frivilligt som om den var rädd att Ove annars skulle gå rakt igenom den... ... den lilla utländska kvinnan tar ett steg mot honom, det är först då Ove lägger märke till att hon antingen är mycket gravid eller har som Ove skulle katigorisera som högst selektiv fetma... ...Ove blir alltid instinktivt skeptisk till alla människor som är längre än 1.85, blodet orkar inte upp till hjärnan då säger hans erfarenhet honom"

Vet inte om citatet oven hjälper dig att förstå att detta är en vacker underbar bok... humoristisk, igenkännande, spännande, sorglig, träffsäker m.m och otroligt välskriven.  Ove är inte gubbgrinig, han tycker bara att rätt ska va rätt! Boken handlar om principer, vad som är rätt, okuvlig kärlek, trubbighet, envishet, överseende och mycket mer! Ibland får jag känslan av att mest kvinnor skriver myspys-böcker (men jag kan ha fel) och om kärlek och vänskap. Om jag har rätt är detta ett undantag, om jag har fel... rätta mig gärna. 

Läs den och Njut, eller lyssna till Torsten Wahlund som läser med galans... Du hittar den som e-bokt på Adlibris här


Föresten, jag småflinade mej igenom hela boken... och så grät jag en skvätt på slutet. Vill du ha fler tips på böcker med hög mysfaktor så klicka här. Nu kommer det där svåra att hitta en ny bok att älska... för böcker som stannar kvar för alltid inom en är svåra att finna ;)

4 kommentarer:

  1. Till och med jag grät en slvätt på slutet, tror aldrig att det har hänt tidigare! :)

    SvaraRadera
  2. hihi Carro... det har hänt mej, när jag läste Eleni storbölade jag. Men det är få böcker som sätter sådana spår :)

    SvaraRadera
  3. Det här är verkligen en riktigt bra bok. Ove finns överallt (tror faktiskt att jag själv är en Ove ibland).

    SvaraRadera
  4. Hej Anonym... Ove finns överallt, men nu ser jag honom med helt andra ögon. Och visst har man en liten Ove inom sig ibland. Men vissa Ovar är det svårt att hitta det där goda hos och ibland kanske med rätta, fast man bör aldrig dömma om man inte vet varför dom är en Ove. Tack, jag blev glad för din kommentar :)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...