"Skärvor av himlen" Maria Fagerberg

Slumpen styrde bokvalet även denna gång.  Som så ofta på sista tiden. Det var kombinationen streckkod och öga på bokomslaget gjorde mig nyfiken. Ämnet dokumentärfilmare lockade, som om det var på tiden att byta område i mitt läsande.

I "Skärvor av himlen" får vi möta den unga Vendela,. dokumentärfilmare och den ryska tonåringen Nadja, som Vendela vill göra en film om. Vendelas projekt, som hon ska ro i hamn och regissera på sina villkor. Det känns nästan lite uppenbart att Vendela inte tänker på att det är människor med egna liv och viljor som hon ska skapa en berättelse om. Vad vill Vendela egentligen och hur ska hon få Nadjas liv att bli det liv som hon skapat i sin tanke.

Vendela är tillsammans med Emil. Han studerar på universitetet och har en något år kvar. Det passar bra att Vendela fullföljer sitt projekt  under tiden Emil pluggar och hon reser till Ryssland.  Hamnar i ett uselt hyresrum där fukten och lukterna dominerar. Det är grått och det är vinter.  Hela bilden doftar det gamla Ryssland samtidigt som det moderna tonårsmodet, med glitter och läppglans smyger sig in.

Nadja bor med sin mormor i en liten sliten lägenhet. I ett av forna gråtrista betonghusen. Hennes bror har flyttat, vill inte ha med dem att göra. Ibland ger han dem pengar. Nadjas mamma stack, hon fick jobb i en stad 18 mil bort och har inte kommit tillbaka.

"Skärvor av himlen" är så välskriven och tankarna far mellan det som vi föreställer oss att det forna sovjet är och blandas med den bild av det rika Sverige som förebild. För vad är det Vendela vill visa med sin dokumentär? Bilden som Vendela får stämmer inte riktigt med den bild som hon tog med sig. Nadja är inte riktigt den hon väntade sig. Om jag får tolka det, tror jag Vendela hade väntat sig mer armod och elände. Vendelas problem är att hon inte ser Nadja, hon ser inte det som Nadja ser och lever i. En för Nadja helt vanlig vardag.

Min undran är hur gick det för de som inblandade när Vendela lämnat detta bakom sig för att resa hem och fortsätta sitt liv tillsammans med sin pojkvän. Vad lämnade hon kvar? Vad kom hon hem till?

Här finns; mormor, mamma, bror, vänner, arbetsgivare, lärare, skolor, restauranger, höga hus som ger oss en bild av det Ryssland vi tror oss känna. Det är vackert på något vis. Å så jäkla likt vårt eget Sverige.

 Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, adlibris, bokus

En man som heter Ove - en tjurskalle att älska

Det finns böcker man bara älskar... en sån där med mysfaktor på högsta nivå. Fredrik Backmans debutroman är just en sådan med en underbar annorlunda humor och språkekvilibrism. 

Att beskriva den här bokens innehåll känns överflödigt för allt som jag  skulle vilja skriva står redan på Adlibris, så varför göra mig besväret, klicka här för att läsa. Läs även pressrösterna... jag håller med varenda en. 

Men jag tänker ge dej ett citat ur boken som exempel på denne författares underbara sätt att skriva "Det var då väl självaste!!!... ett par sekunder senare flyger hans ytterdörr upp som om den öppnat sig frivilligt som om den var rädd att Ove annars skulle gå rakt igenom den... ... den lilla utländska kvinnan tar ett steg mot honom, det är först då Ove lägger märke till att hon antingen är mycket gravid eller har som Ove skulle katigorisera som högst selektiv fetma... ...Ove blir alltid instinktivt skeptisk till alla människor som är längre än 1.85, blodet orkar inte upp till hjärnan då säger hans erfarenhet honom"

Vet inte om citatet oven hjälper dig att förstå att detta är en vacker underbar bok... humoristisk, igenkännande, spännande, sorglig, träffsäker m.m och otroligt välskriven.  Ove är inte gubbgrinig, han tycker bara att rätt ska va rätt! Boken handlar om principer, vad som är rätt, okuvlig kärlek, trubbighet, envishet, överseende och mycket mer! Ibland får jag känslan av att mest kvinnor skriver myspys-böcker (men jag kan ha fel) och om kärlek och vänskap. Om jag har rätt är detta ett undantag, om jag har fel... rätta mig gärna. 

Läs den och Njut, eller lyssna till Torsten Wahlund som läser med galans... Du hittar den som e-bokt på Adlibris här

Föresten, jag småflinade mej igenom hela boken... och så grät jag en skvätt på slutet. Vill du ha fler tips på böcker med hög mysfaktor så klicka här. Nu kommer det där svåra att hitta en ny bok att älska... för böcker som stannar kvar för alltid inom en är svåra att finna ;)

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, humor, feelgood-bok, vänskap, arga gubbar, En man som heter Ove, Fredrik Backman adlibris, bokus

Kyssa sammet Sarah Waters

Sarah Waters var för mig en helt okänd författare tills för en tid sedan.  Jag blev nyfiken eftersom hon skriver om 1880-talets England i fiction stil. Jag kan inte säga att jag först blev så förtjust i det hon skriver. Tills jag insåg att jag fick vända på läsandet, se det med humoristiska ögon och som en parodi på det Viktorianska England. Boken andas Charles Dickens, elände och smuts för de fattiga och de rikas värld är inte så vacker som den kanske ser ut att vara. Känslorna blandas  under tiden jag läser, ena stunden ler jag åt Nancy lycka och nästa gråter jag över allt elände hon hamnar i. När den här boken kom ut 1998 var det nästan en liten skandal. Idag inte så många år efter räknas den nu till moderna klassiker.

Bokens huvudperson är den unga Nancy. Hon bor med sina föräldrar i en kuststad där de driver en ostronrestaurang. Nancys uppgift är att öppna alla ostron som serveras. Det är ett hårt jobb, men Nancy får dagarna att gå genom att sjunga. Hon har ett bra liv med sina föräldrar och syskon. Men en dag går de på teater. En show där en ung flicka uppträder som man. Nancy blir helt betagen, hon börjar åka till teatern allt oftare. Mannen som äger teatern är en god vän till familjen och Nancy sitter snart på bästa plats. För att se den unga flickan uppträda som man.

Nancy blir så småningom Kittys påkläderska. Tillslut för de dem båda till London där de inleder ett förhållande med varandra. Livet leker för Nancy. Hon älskar sitt nya liv och snart är både familj och ostron glömda. Men hennes dåliga samvetet gnager henne, att hon inte tar sig tid att besöka sin familj. Nancy har fått en ny, långt mer spännande familj än den gamla. En dag står hon tillsammans med Kitty på scen, de  uppträder som pojkar sjungande kupletter. De gör succé tillsammans.

Men en dag kommer det stora sveket. Nancys liv förändras och nu måste hon försörja sig på gatan. Det här är en stark berättelse om hur livet kunde ha varit, men samtidigt så mycket fiction. För bitvis händer saker som jag knappast tror att det Viktorianska samhället hade accepterat.  

Jag tycker att Sarah Waters fångar känslan av utsatthet, smuts, elände som blandas av glädje och styrka så levande. Samhällsfrågor vävs in i berättelsen.  Att  se "Kyssa sammet" som en pastisch på 1800-talets senare del gör det lättare att läsa. 

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, adlibris, bokus

Den tomma stolen- Rowlings första vuxenroman

Tänk dej att komma till en mindre stad och börja känna invånarna och deras sidor och göranden mer och mer, som en fluga med förmåga att se in lite i deras tankar och hemligheter.  Ungefär så upplevde jag det när jag efter att ha "bevittnat" Barry Fairbrother oväntat ramla ihop på gatan och dö, knappt fyrtio år gammal, i den engelska staden Pagford. Denna stad kunde vara vilken (till ytan idyllisk) småstad som helst i Sverige. Rika i strid med fattiga, tonåringar i strid med sina föräldrar, hustrur i strid med sina män, lärare i strid med sina elever,  Pagford ruvar sannerligen på mörka hemligheter. Och den tomma stol Barry efterlämnat i grevskapsrådet blir snart källa till den värsta strid byn någonsin har upplevt. Vem kommer att stå som segrare i det val som utmärks av passioner, dubbelspel och oväntade avslöjanden?

JK Rowling har lyckats med att bygga upp en spänning i bästa deckaranda utan något annat som liknar en deckare. Invånarnas personligheter blir tydligare och tydligare, och mer och mer skrämmande och mer tragiska.  På adlibris kan man läsa "Den tomma stolen är en tankeväckande och oupphörligt överraskande roman, fylld av svart humor " och de båda första påståenden håller jag med om. Humorn om än kallad svart är något jag inte förstår mej på och visst kunde jag ibland le men tragiken var större och jag kunde inte hjälpa att jag grät i slutet.

Med saknad lämnar jag nu denna stad och dess invånare men ändå med en visshet att livet rullar på och att de händelser som skett den senaste tiden satt oförglömliga spår i dem alla till deras fördel. I alla fall hoppas jag det, men det kanske bara är i en roman det kan ske.

Till sist några ord om Thomas Bolmes uppläsande... Nej, jag gillande inte hans försök att "härma" de olika karaktärena. Lite nyansering av kvinnors, mäns, ungdommars och barns sätt att tala är nog bra... men här blev det överdrivet och stapplande. Synd på en mycket läsvärd bok. Kanske var hans intention att lyfta fram författarens egen otroliga skicklighet att återge så målande de olika karaktärernas språkbruk och stil. 

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, nutidsroman, J.K. Rowlings, Den tomma stolen, adlibris, bokus

Blå koral av Louise Boije af Gennäs

Den här boken berör! Dock har jag skrattat mellan varven med men den är sorglig. Handlar om Viktor som förlorar hans flickvän Sanna som är gravid och hans dotter Saga i Tsunamin. Sen finns politiska inslag i boken och olika låtar som är lite skojsigt att hon har med. Berättar boken asbra! Jag lyssnade på denna och längtar efter den tredje delen nu!

5 av 5 gripar.

Från baksidan av boken står:

Det är sommar 2004 och till Falsterbo kommer vännerna Sanna, Victor, Pella, Stefan, Jalle och Liv för att vara med om Sagas dop. Mycket har hänt sedan millennieskiftet, vännerna har grälat, skrattat och gråtit men alltid hittat tillbaka till varandra. I ett slag kommer allt att förändras.
I andra delen av Louise Boije af Gennäs trilogi får vi åter möta det sammansvetsade gänget från Högre än alla himlar. Sanna och Victor vill skaffa fler barn. Liv tar äntligen sin skådespelarkarriär på allvar och Jalle börjar våga stå för sin homosexualitet. Stefan kommer att rubbas i sin ateistiska övertygelse, liksom Pella i sin djupa gudstro. Trots alla olikheter är gemenskapen vännerna emellan fortfarande stark. Men snart brister banden.

I takt med att världen omkring dem förändras genom allt från naturkatastrofer till nya politiska strömningar tar sig sorg och splittring in i gruppen, och när tillvaron ställs på ända tvingas var och en att omvärdera sitt liv och dess djupare mening. Nya allianser och övertygelser formas när livet byter riktning på sätt man aldrig kunnat ana.
Blå koral är andra delen i Louise Boije af Gennäs trilogi som utspelar sig under millenniets första årtionde. Vi dyker återigen ner i vår nära nutidshistoria, och de stora världshändelserna speglas i vännernas liv och upplevelser. Det är en roman om stark vänskap och svåra slitningar, om kärlek och ofattbar sorg, och om betydelsen av nära relationer. Men också om att tvingas ta det stora steget ut i det okända, utan att se sig om.
Norpade texten från boktipset.se eftersom jag har ljudboken i StoryTel.

KRAM CISSI

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, adlibris, bokus

Inte närmare än så, Jenny Tedjeza

"Ska vi byta nyckelringar?

Hon drog  handen ur fickan och höll upp sin nyckelknippa. Det gröna stenhjärtat dinglade i luften."

Inte närmare än så är en berättelse om en stark vänskap i en småstad någonstans i Sverige. Emma reser tillbaka till sin barndoms stad för att hälsa på sin mamma. Minnen från högstadietiden kommer tillbaka till Emma. Genom kamerans lins försöker hon fånga bilden av sina minnen. Katja börjar i Emmas klass när de går i sjuan. De blir vänner. Katja är fosterbarn, hon bor hos tanten i blommig klänning. Katjas föräldrar kan inte ta hand om henne eller de får inte. Katja vill först inte berätta, det är som det är det hela. De träffar killar, de skiljs åt och kommer tillbaka till varandra. Emma pluggar vidare, läser litteraturvetenskap. Katja finns i bakgrunden om än något i skymundan. För Katja går det inte så bra. Så kommer det oundvikliga slutet? Vem står kvar?

Jag hittade boken på biblioteket av en slump när jag letade efter annat. Jag föll för citatet ur boken på bokens baksidestext. Förväntningarna var stora. Det kändes på något vis magiskt med en nyckelring som dinglade i luften. Hur hade den boken hamnat på vuxenhyllan? En bok som när jag läste den kändes långt ifrån ämnad för vuxna medelålders kvinnor att läsa. Jag läste ut den på en kväll. Jag tycker att Jenny Tedjeza har fångat tidsandan väldigt fint. Det som var dolt då är dolt i även i berättelsen. Antydningar om att allt inte är bra, att allt trots det är som det är och det är bara att leva med. Det vanliga temat med pappa som sviker och inte ser att dottern växer upp. "Frida" är kanske inte en present för en tjej i på gymnasiet. Emma är så medveten om den fattigdom hon och hennes mor lever med. Pappan lever glada dagar med ny kvinna i nytt hus. De bruna köksskåpen blir en stark kontrast mellan pappan och Emma. Men jag kopplar inte riktigt - vilken tid är det som speglas? 70-tal? Men fanns "Frida" då NEJ. Alice Cooper? JA. När jag läser känns det som jag hoppar mellan 70-tal och 80-tal!

Det här är en fin berättelse om vänskap, killar och allt det som inte blev och blev för flickorna i boken. Läs den gärna!

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, adlibris, bokus