Återvändaren av Dan Buthler & Dag Öhrlund

"Christopher Silfverbielke var Stureplans finansstjärna och oemotståndlig för kvinnor, men samtidigt uttråkad vid 30 års ålder och diagnostiserad som psykopat.

Kombinationen av lyxliv med sena nätter, champagne, kokain och ett sökande efter spänning, drev Silfverbielke till allt djärvare och farligare handlingar, som han involverade sina närmaste vänner i.

Priset blev högt. Vännerna försvann och jagad för mord av Sveriges skarpaste kriminalkommissarie, Jacob Colt, tvingades Silfverbielke att fly från Sverige.

Efter att ha levt under falsk identitet i Florida beslutar sig Christopher Silfverbielke för att återvända till Stockholm. Han älskar sin psykiater Mariana Granath, och är fast besluten att få henne att förstå sitt eget bästa och flytta med honom till Spanien. Samtidigt ska han ta hand om en av de få människor han någonsin haft känslor för - sin mamma.

Men inte långt efter återvändandet förstår Christopher att saker och ting aldrig kommer att bli som förr.

Och att det är kommissarie Colts fel.

Djupt inne i Silfverbielkes hjärna föds en djävulsk plan som ska genomföras till varje pris."

Återvändaren är den tredje boken om psykopaten Silfverbielke men den första för mig. Ibland kan det vara svårt att komma in i handlingen när man inte har varit med från början. Så är inte fallet med den här boken. Författarna fångar på ett bra sätt upp tidigare händelser så att jag känner ett bra sammanhang. Spänningsnivån är hög från början till slut. Tack och lov för att jag hade en obokad söndagsförmiddag så jag kunde sträckläsa andra halvan av boken. Jag ville absolut inte släppa den.
Det händer mycket hela tiden både kring Silfverbielke och kommissarie Jacob Colt. Jag läser febrilt om planer, spaningsuppdragen, kärleksaffärerna de bägge har och väntar med spänning på att komma till slutet av boken för att få läsa upplösningen. Men tji fick jag. Boken avslutas med en riktig "cliffhanger". Så nu får jag vackert vänta på uppföljaren som kommer till våren. Det känns just nu som en evighet...

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur

"Fällan" Unni Drougge

Jag sitter med Berit Hård i min hand. Jag läser och ömsom skrattar jag, ömsom gråter jag och blir förtvivlad. Är denna värld en överdriven spegling av verkligheten så tror jag att jag vill hoppa av. Jag blir skrämd av bloggerskan Kissie, där shopping och skönhet går före närheten till en bebis. Jag blir skrämd av chefen som missbrukar sin ställning, av knark och sprit som tycks vara vardagsmat bland vissa, jag blir så skrämd att jag läser allt långsammare och ibland stänger jag helt av och förstår inte vad jag läst. Så skrattar jag till, för mitt i det otäcka så finns det roliga. En parodi på en värld som aldrig kommer att tillhöra mig. Att få lov att kika in och få känslorna att rusa tackar jag för. De känns rätt bra. 

Berit Hård är Berit Hård i en förpackning som skiljer sig långt från alla andra. Hon är överviktig, hon är som hon är. Här är det raka puckar fullt ut. Inte kan det vara för inte som Unni Drougge valt att ge henne efternamnet Hård. Jag undrar om denna Berit någonsin varit av den mjuka sorten. Likt förbannat så gör hon sina misstag, är tillsammans med en man som sviker samma dag som de haft svindlade sex. Jag kan se framför mig MMGs chef som ska spara pengar, anställer idioter och sparkar ut Berit Hård. Hon tycks inte vara ledsen för det. Vad ska hon göra nu? Berit får tillsammans med Benke och Kawa helt nya idéer och storyn om Kissie, som Berit inte fick gehör på sitt gamla jobb ska de genomföra. De ska göra en dokumentär om Kissie. Kommer de att lyckas? Bloggerskan Kissie som tror att världen snurrar runt henne och mode. Att bebisen har det bra om hon får det allra senaste och dyraste inom bebismodet. Men så blir Kissies baby kidnappad. Vem har tagit babyn? En skönhetsklinik, framtida drömmar om evig ungdom är inblandade i försvinnandet.  För att inte avslöja för mycket tycker jag du ska läsa vidare på egen hand. 

Men gör inte mitt misstag, att börja med tredje och avslutande boken om Berit Hård. Boken är så udda, så statiriskt skriven att jag inte riktigt vet vad jag ska tycka eller tro om den. Men tar jag den för vad den är så är den riktigt rolig på sina ställen. Det behövs en säkert en bok i av denna genrer likväl som alla andra böcker behövs.

Tack till Massolit förlag som lät mig läsa boken. 

Läs gärna vad två av våra bloggare tyckte om boken:
Gisans recension hittar du här
Marlenes recension hittar du här

Länkar till:: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, adlibris, Bokus

Läs även andra bloggares åsikter om Fällan

Fällan av Unni Drougge

"När Sveriges populäraste modebloggerska får ansiktet totalförstört efter en misslyckad skönhetsbehandling blir det stora rubriker. Men det är bara början. När den unga kvinnans nyfödda bebis kort därefter kidnappas och föreståndaren för kliniken hittas mördad bryter helvetet ut på allvar.

Berit Hård dras snart in i en härva som så småningom leder henne till den thailändska arkipelagen. Här måste hon ta sig ut till en bevakad skönhetsö dit kvinnor från hela världen åker för att göra om sig. Samtidigt försöker Berits nyfunne kärlek varna henne för den storväxte gangstern Ted Berits ende vän. Vem ska hon tro på? I skönhetsdjungeln är det lätt att gå vilse, och Berit börjar misstänka att hon själv trampat i en riktig fälla ... "

Det här är den andra boken jag läser av Unni Drugge. Den första var Förkunnaren som är del två i den här trilogin. Det var med stor skepsis jag tog mig an Förkunnaren då jag hade förutfattade meningar. Nu visste jag lite mer vad jag hade att vänta. Jag känner igen Marlenes förvåning, över den här boken, i min första bekantskap med författaren.
Fällan är en bok full av spänning, skratt och ilska bland annat. Unni tar sig an skönhetshetsen på ett intressant sätt. Att få följa modebloggen i den här boken var både roligt och mycket irriterande. Det är så långt ifrån de bloggar jag normalt läser. Att få ordpolisen i mig att hänga med i den urusla grammatiken och stavningen ger mig rysningar. Jag måste nog kolla runt bland lite bloggar och se om det ser så illa ut. Vet inte alla att det åtminstone finns rättstavningsprogram. Grammatiken kan jag liiite lättare släppa.
Men trots att jag irriterar mig väldigt på Berit emellanåt i boken kan jag inte låta bli att gilla henne. Snacka om "Kärringen mot strömmen". Hon lever sitt liv efter sina egna spelregler. Därför blev jag mycket förvånad över slutet på den här trilogin :-)

Tack Massolit Förlag för att ni öppnar mina ögon för nya författare gång på gång!

"Smulklubbens skamlösa systrar" Mian Lodalen

Håll i hatten, eller sätt dig ner? Det blir kanske bäst så, om du inte är frälst på denna typ av litteratur. Jag snubblade, nåja inte bokstavligen, men efter att ha lyssnat till Mian Lodalen i programmet "Annas Eviga" så väcktes en nyfikenhet inom mig. Hur lever alla dessa tjejer som tycker om tjejer? Hur fixar det livet? Är det samma stolliga problem som uppstår i förhållande mellan man och kvinna? Ja hur är det egentligen och hur orkar de stå upp för vilka de är? Kan man inte älska människor oavsett om den nu råkar vara av samma kön som en själv? Det var frågor som jag fick mig att börja undra. Så en snabb titt in till biblioteket och där fanns alla Mian Lodalens böcker på rad. Hur många läser dem? Står de där olästa? Jag står själv och tvekar, fast jag vill läsa, men inte att andra ser det. Jag får nog erkänna att jag såg mig om både en och två gånger och tackade rent av Gud för utlåningsapparater. Hur dum får man vara? Att höja din bok till skyarna Mian Lodalen är mitt sätt att säga förlåt för min feghet. För nog känns det lite skamlöst att jag faktiskt tyckte om boken.

My i boken är journalist, singel och vill inte ha något fast för hållande. Hon faller för gifta kvinnor, kvinnor med män så att det ska bli minsta möjliga problem.  Förhållande som inte leder någonstans passar henne perfekt. Det är vad hon vill och tänker. Tror hon. För det är bäst så.  Tillsammans med några andra kvinnor har de bildat "Smulklubbens skamlösa systrar". De är tre väninnor och en av dem är hetero. Hon har visserligen "provat" att dejta tjejer men det funkar inte, men det funkar visst inte heller så bra att hitta den rätta mannen. De tre som ständigt är på jakt efter det perfekta förhållandet. Vi får följa My från de homosexuellas Stockholm till överklassfesten i Skärgården och till Pridefestivalen. Från de som ifrågasätter My till de som accepterar henne som hon är. Vi får följa ett helt vanligt förvirrande liv om att hitta rätt på livets stig. 

Jag skrattade mig igenom flera sidor, här finns en skön humor. För det är precis som i vilket förhållande som helst. Allt är lika, alla tankar, alla problem och alla njutningar. Det är bara det att det provocerar. Jag blir sorgsen de gånger som My i boken bli betraktad som ett UFO så fort motparten, ofta en man får reda på att hon är lesbisk eller som hon själv uttrycker det "Jag lever inte med män". Jag skrattar åt dråpligheter, om hur hjälplös My är, hur hon ställer till det för sig och tillslut hittar hem. Eller gör hon det?

Jag bara älskade den här boken och sträckläste den i ett svep! Det har nog inte hänt sedan Adam gick i kolt att jag läst ut en bok så fort. Mian Lodalen är rolig och allvarlig på samma gång och kanske får du en större förståelse för olikheter efter att ha läst boken. Människor är vi alla hur olika och lika vi än är.

Boken finns tyvärr inte att köpa längre, men finns på bibliotek och säkert hos ett eller annat antikvariat. Mian Lodalen har skrivit en fristående fortsättning på "Smulklubbens skamlösa systrar" som heter "Trekant". 

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, homosexuella, förhållanden, kärlek, hbt, Smulklubbens skamlösa systrar, Mian Lodalen, Bokus

Fallvatten av Mikael Niemi

En tsunami i Luleå? Ja, faktiskt! 
Efter en väldigt regnig höst händer det. Dammarna i Lule Älv brister. Följden blir en grå vägg av vatten som sköljer fram genom staden. Människor flyr i panik, hus flyter bort, vägar spolas iväg och katastrofen är ett faktum! 
Man får i boken följa ett antal personer genom deras kamp mot vattnet. En efter en brister dammarna, och mer och mer vatten ödelägger byar. En helikopterpilot för allt för att hinna före vattnet, rädda sin gravida dotter, sin utflyttade hustru som han ännu älskar och sig själv. Kommer han hinna? En same är ute och kör sin saab, men hinner inte ifrån vattnet. Skräckslagen ser han vattnet stiga i bilen, runt bilen... han kommer inte ut. 

En mycket spännande bok som man inte kan sluta lyssna på. Uppläsare är författaren själv. Han talar med bred dialekt och det förhöjer faktiskt känslan en hel del. Rekommenderas starkt!!! Annorlunda story, men inte helt otrolig när man tänker efter. 

En recension av vår gästskrivare Zanna, hennes egen hemsida hittar du här

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, svenska författare, spänningsroman, Fallvatten, Mikael Niemi, Adlibris, Bokus
 

Drama City av Georg P Pelecano

Har precis avslutat Drama City av Georg P Pelecano. En lagom "skitig" och direkt beskrivning om livet på Washingtons bakgator, och det undre livet. Det där som man inte alltid ser och hör om. Huvudpersonen Lorenzo Brown är en fd knarklangare som försöker hålla sig på rätt köl. Han har börjat arbeta som inspektör för Djurskyddsföreningens hundsida, sk hundpolis. Han letar rätt på och omhändertar vanskötta hundar, och hundar som används i sk hundkamper i gränderna nattetid. Han har tät kontakt med sin övervakare, som även hon har en dunkel baksida hon inte är stolt över. Inget man förknippar med en övervakare som på dagen är väldigt städad och ordentlig. Nätterna tillbringar hon med att dricka alkohol och ha sex. Just när Lorenzo behöver hennes stöd som mest så står han ensam. Ett gängkrig bryter ut, och Lorenzo har svårt att hålla sig utanför. 

Jag har lyssnat på ljudboken, där Stefan Sauk läser. Han är ju väldigt speciell uppläsare med många nyanser. Han kan konsten att skita ner karaktärerna till lagom nivå, och böckerna blir sällan tråkiga. Författaren skriver gripande och man får en liten insikt i livet bakom fasaden i USA´s kvarter. Detta är nog tredje eller fjärde boken jag lyssnar på av samma författare, o jag gillar honom =)

Denna recension är skriven av vår gästskrivare Zanna Hofvander, tack Zanna för att jag får publicera det här ;)

Du hittar fler här under etiketten Gästskrivare

Länkar till: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, uppläsare, deckare, Stefan Sauk, Drama City, Georg P Pelecano, Bokus, Adlibris

Den röda grevinnan - en biografisk mellankrigshistoria

Yvonne Hirdman uppväxt på Hökarängen i Stockholm skildrar  sin mamma Grevinnan Charlottes liv såväl som Europas historia i denna annorlunda, läsvärda och mycket fascinerande biografi.  Så här säger författaren själv "Min mammas liv utgör en liten del av den europeiska mellankrigstidens historia. Alltid där ljuskäglan svepte fram. Ofta i mitten. Därför vill jag berätta den här historien för er"

Boken är uppbyggd kring dagböcker, brev, skilsmässodokument, Kominterns kaderakter, den danska säkerhetspolisens material, samtida romaner, biografier, foton, vykort m.m som med varsam skicklighet monteras ihop i berättelsen.

Det är trots allt en ganska tung berättelse, det är mycket historia, det känns som den är berättad direkt ur tanken då Hirdman själv läser för mig, (precis som om man satt där med henne mitt bland alla dokument och foton där tankar och minnen poppar upp medans hon försöker sortera allt) men just dessa saker facinerar mig; historian som jag velat veta mer om och författarens speciella sätt att berätta. men det är ingen bok man bara klämmer sig igenom bara så där. Jag har sedan jag läste Jan Guillous "Brobyggarna" irriterat mig på hans förord där han tar stora ord i mun om att inga andra böcker skrivs som hans för att berätta en historia ur verkligheten... jag kan bara säga att här har han mött sin överkvinna i att berätta en historia ur de vanliga människornas perspektiv och dessutom dokumenterade sådana ;) 

Denna bok tilldelades Augustpriset 2010 för årets svenska fackbok med all rätta enligt mig. Juryns motivering löd "Genom att använda både traditionella historiska källor och privata brev, intervjuer och personliga minnen förvandlar Yvonne Hirdman sin personliga längtan efter mammas livshistoria till något allmängiltigt. Boken ger ett oförglömligt porträtt av en charmfull och begåvad kvinna och en färgstark bild av mellankrigstidens Europa" och jag kan bara hålla med och behöver inte säga mer.

Länkar till:  böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, historia, krigsår, Den Röda grevinnan, Yvonne Hirdman, Adlibris, Bokus, 

"De bortglömda" av Sara Blaedel

I en skog i närheten av Hvalsö i Danmark hittas liket efter en kvinna. Vem är hon? Alla efterforskningar är lönlösa, kvinnan finns inte i något register. Efter fyra dagar har inte kriminalinspektör Louise Rick kommit någonstans med utredningen. När hon beslutar att offentligöra fotografiet av kvinnan får man upp ett spår. Kvinna måste vara Lisemette, en förståndshandikappad kvinna som togs omhand på ett av mentalvårdens institutioner för över 30 år sedan. När Louise uppsöker den numera nedlagda institutionen kommer en väl dold hemlighet  i dagen. Mordet på kvinnan visar sig ha en oroväckande koppling till det förflutna. Louise måste handla snabbt för att förhindra att ännu en tragedi uppstår. Louise tragiska bakgrund vävs fint samman med handlingen.

Det här var första gången jag kom i kontakt med en dansk författare. Jag har läst författare från alla de övriga nordiska länderna men de danska har gått mig förbi. Jag måste säga att jag är fast. Jag vill läsa mer om Louise Rick, snälla skriv mer och snälla ge ut övriga böcker på svenska. Det finns för närvarande fyra översatta.

Berättelsen om Louise liv som ensamstående mamma och kriminalare vävs så fint samman. Jag ville inte att boken skulle ta slut. Inte få ett så tvärt slut som nu boken fick. Fördelen med att läsa den som pappersbok är att det medföljer en karta över det område där kvinna hittas. Det går lätt att följa turerna fram och tillbaka på vägarna i skogen. Jag skulle bara önska att jag visste hur en dansk skog ser ut i verkligheten. Någon som är benägen att visa mig? Framför mig ser jag inte den riktigt som en svensk urskog, utan något mer tillrätta lagt där människor bor och lever. Sara Blaedel beskriver miljöer och personer på ett sätt som gör att man tycks ramla rakt in i berättelsen som betraktare . När jag ser den unga Louise fara fram bland träden på en häst, när hon är en i gänget som långt senare blir involverade i mordet blir allt så levande för mig.

"De bortglömda" är den sjunde boken om Louise Rick av Sara Blaedel. Den har toppat den danska bestsellerslistorna och har valts av läsarna till 2011 års bästa roman.

Läs gärna vad Marlene tyckte om ljudboken, klicka här

Tack Massolit för att jag fick chansen att läsa denna bok som stannar kvar i mitt hjärta länge.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur

Fortfarande Alice av Lisa Genova

"Alice Howland, lyckligt gift och med tre vuxna barn, är en mycket välrenommerad Harvardprofessor på höjden av sin karriär när hon märker att hon börjar glömma saker. Först ett ord då hon håller en föreläsning, något som vanliga människor inte ens skulle reflektera över men som är en skrämmande upplevelse för den osedvanligt strukturerade och skärpta Alice. Och så den dag då hon under sin joggingtur i city upptäcker att hon inte vet var hon befinner sig. Hon söker läkare och får diagnosen tidig Alzheimer. Hon är femtio år gammal. Romanen är skriven ur Alices perspektiv, och vi får under två års tid detaljerat följa hennes gradvisa insjuknande, till den dag då hon inte längre vet vem hon är.

Fortfarande Alice handlar om en kvinna som rent bokstavligt tappar förståndet. Det är thrillerspännande och hjärtslitande och sorgligt och fruktansvärt skrämmande (inte minst om man vågar snudda vid tanken att man sig själv ovetande kan vara bärare av denna sjukdom) men ändå inte alldeles becksvart. Alice växer också av sjukdomen, får en närhet till sin man och sina barn som hon inte haft särskilt mycket tid eller känslor för tidigare. För Alice är trots allt inte bara "den galna Alzheimerpatienten" - hon är också fortfarande Alice: professor, lärare, maka, mor och till sist även mormor."

Oj...wow...känner mig golvad av denna fantastiska bok! Att få följa tankar och känslor hos en person med Alzheimer går ju inte egentligen. Men Lisa Genova skriver och beskriver så trovärdigt att det känns som det skulle kunna vara en självbiografi. Det är en tung bok att läsa samtidigt som den är lättläst för att det är så fint flyt i den.

Som anhörig till en mamma med Alzheimer blir den nog lite extra träffande. Men med tanke på hur många som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med människor med demens-sjukdomar av något slag så skulle jag vilja rekommendera alla att läsa den.

Det här är en bok som har fått en alldeles speciell plats i min inre bokhylla och där lär den få stå länge...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur

De bortglömda - en otäck barnhemshistoria

En olycka händer så lätt men får svåra konsekvenser för många av de boende runt Roskilde både då och många år senare. I en skog hittas liket av en kvinna med ett stort ärr över halva ansiktet. Fast ingen verkar sakna henne och inga efterlysningar matchar. Inte heller verkat det vara frågan om att ett brott begåtts utan kvinnan har fallit ner för ett stup av en olyckshändelse.  Men när mördade och våldtagna kvinnor hittas runt om i samma skog blir det bråttom... upplysningar leder spåren till en av mentalvårdens instutioner och gamla bekanta i Louises barndomstrakter. 

De bortglömda är Sara Blædels sjunde bok om kriminal­inspektör Louise Rick som jag tyvärr missat helt och hållet. Men trots det tror jag inte det försämrade min läsupplevelse.  Louises egen ångestfyllda historia och mörka förflutna vävs snyggt in i handlingen och blir en del därav då hon tvingas att möta gamla barndomsbekanta när hon lämnar sitt nya kontor "råtthålet" i sitt sökande efter vem den döda kvinnan är. 

Sara har lyckats fånga många av människans mörka inre och deras handlande i olika situationer och den känns verklighetsnära. Så, en mycket välskriven polisdeckare med högt tempo och spänning som byggs upp ända till slutet. På tal om slutet... om jag har något negaivt att säga så är det om slutet; oj! det tog bara slut... bara så där... men det var ändå helt okej. Och så kan det bli när man lyssnar intensivt och har noll koll på "sidorna" ;) Förhoppningsvis kommer det en fortsättning som jag absolut kommer vilja höra.  

ps. skulle gärna se fortsättning på filmen nedan... men samtidigt vet jag ju att en film aldrig kan överträffa en bok eller hur?  

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur, spänningsroman, deckare, kriminalroman, barnhemshistoria, utländska författare, De bortglömda, Sara Blædel

Flickan med snö i håret av Ninni Schulman

"En kall och snöig nyårsafton försvinner sextonåriga Hedda Losjö från sitt hem utanför Hagfors i Värmland. Hennes föräldrar är förtvivlade. Vad kan ha hänt deras skötsamma dotter? När poliserna Petra Wilander och Christer Berglund får fallet på sitt bord visar det sig snart att Hedda har levt ett dubbelliv.

En tid senare hittas en ung flicka mördad i en jordkällare i skogen några kilometer från familjen Losjös hem. Flickan är naken och har dödats med ett skott i bakhuvudet. Kan det vara den försvunna Hedda? Den lilla polisstationen står nu inför en av sina största utmaningar.

Journalisten Magdalena Hansson har lämnat Stockholm och flyttat hem till Hagfors med sin sexåriga adoptivson Nils efter en uppslitande skilsmässa. Hon är trött och deprimerad och hoppas att lugnet på landsbygden och tryggheten i uppväxtstaden ska ge henne livsglädjen tillbaka. Magdalena engagerar sig känslomässigt i den försvunna Heddas öde och börjar undersöka fallet närmare. Snart inser hon att den fridfulla bygden bär på hemligheter som vissa gör vad som helst för att dölja."

En riktig "sträckläsarbok" är det här. Den är välskriven, spännande, hemsk, tragisk och får mig att vilja läsa mer av Ninni Schulman. Jag var fast redan på första, andra sidan och sen kunde jag knappt sluta läsa...tyvärr... Tyvärr för jag ville ju samtidigt inte att den skulle ta slut. Men det gjorde den förstås.
Det var väldigt spännande att följa både polisens och Magdalenas spaningsarbete efter den mördade flickan och även den försvunna flickan. Misstankarna spretade ett tag åt väldigt olika håll i tankarna. Inget svar var självklart från början...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur