José Pereira vid Sektionen mot Gängkriminalitet har en vägg fylld av stirrande ansikten. Unga pojkar som agerar som grovt kriminella män och klassas som farligast i Sverige. Han vet att han har ett problem som skenar - ytterligare femtusen svenska pojkar på väg in i kriminella nätverk.
"Vi är bröder. Vi är krigare och Fammilj in i döden."
Mitt på väggen sitter två ansikten. Leon och Gabriel. Redan som nioåringar gömde de vapen i sina elevskåp och kapslar med amfetamin under frysdisken på Konsum, tog vilka risker som helst för längtan efter att en dag få höra till.
Tio år senare skriver Leon från fängelsecellen på Aspsås brevet till Gabriel, "kärlek älskade bror", den ende han litar på. Brevet är början på den plan som med aggressivitet, våld, död ska föra dem allra högst upp på den där snutväggen. Gabriel väntar på andra sidan men är inte längre själv, han har Wanda. Och det starka band som funnits mellan Leon och Gabriel riskerar för första gången att brytas.
När Leon och två andra gängmedlemmar rymmer från fängelset börjar jakten och kriminalkommissarie Ewert Grens förs hastigt många år tillbaka när han sida vid sida med José Pereira söker en mördare som Grens vet mer om än vad han själv skulle önska."
Det var med viss förväntan jag tog tag i denna tegelsten till bok. Den förväntan infriades och det med råge. Trots att den består av nästan 700 sidor kändes det som den ändå tog slut alldeles för fort. Jag hade lätt velat ha den dubbelt så lång.
Språket, innehållet, personerna griper tag i mig och jag vill inte sluta "umgås" med dem. Nu är den stora frågan hur jag ska stå ut tills nästa bok av Roslund & Hellström kommer ut...
Här finns en recension bok samma bok men skriven av Marlene...