"Det fördolda börjar med ett samtal till polisen. En sextonårig pojke, Roger, är försvunnen, och hans mamma är orolig.
Polisen i Västerås rycker ut, efter ett par dagars schabbel då ärendet blivit liggande. Haraldsson - som egentligen borde vara hemma för att befrukta sin hustru - får ansvar för sökandet. Så gör man ett fruktansvärt fynd i ett träskområde och tragedin är ett faktum.
Psykologen Sebastian Bergman, profilerare och en av Sveriges främsta experter på seriemördare, befinner sig i Västerås för att röja upp dödsboet efter sin mamma. Sedan han förlorade sin hustru och sin dotter i tsunamin har han dragit sig tillbaka från allt polisarbete. Han är känslomässigt avstängd, befinner sig lätt på dekis och har återfallit i ett tidigare sexmissbruk.
Men Rikskrim - som tagit över fallet - behöver hans hjälp. Sebastian Bergman finner sig för första gången på mycket länge indragen i en mordutredning. Han blir alltmer engagerad, och har dessutom sina högst personliga motiv för att vilja få tillgång till ett polisregister.
Alla ledtrådar pekar mot den fina Palmlövsskolan, där Roger gick. En till synes perfekt miljö, med allt större sprickor i fasaden."
Vi tog en chansning, min sambo och jag, med den här boken. Den var med som ett bra erbjudande när vi beställde en annan bok från vår bokklubb. Sambon hann vara först på den då jag redan hade två böcker på gång. Utfallet från honom var mycket positivt. Sen hann jag läsa hos en vän på Facebook som tyckte att den var mycket bra. "Måtte jag inte bli besviken p g a uppskruvade förväntningar" hann jag tänka innan jag började. Men det var ingen fara på taket. Jag fastnade för den bland de första sidorna. Att handlingen utspelar sig i Västerås där jag bodde några år och trivdes mycket bra gjorde inte boken sämre.
En härlig blandning karaktärer varav jag tyckte mycket om en del och inte alls om vissa. Mycket spänning och inget självklart slut ger många plus till boken. Nu ska författarnas nästa bok beställas omgående...
Gisan, nu har jag läst den tredje... undrar bara om det var lika taskigt slut i Det fördolda som i Fjällgraven?
SvaraRaderaMarlene: Nu måste jag ju läsa den tredje så jag kan svara på frågan ;-)
SvaraRaderaAtt jag skrev "inget självklart slut" här var för att i vissa deckare ser man lösningen tidigt, men inte i den här.
Gisan, aha... i fjällgraven var det nog lite lika när det gällde själva mordgåtan, långt ifrån självklart även om man förstod att det MÅSTE finnas ett samband i alltihop. Riktigt spännande var den så jag rekommenderar dej att läsa... bli bara inte sur på slutet, det blev jag.
SvaraRadera