"Lars Martin Johansson, i sin krafts dagar chef för Rikskriminalen, legendarisk mordutredare och bland sina kolleger känd som mannen som kunde se runt hörn. Numera är han pensionär och lever ett annat liv än då. Fast se runt hörn kan han fortfarande.
Stockholm i början på juli, Johansson har åkt in från landet för att uträtta ärenden. På vägen åter faller han för frestelsen att göra en avstickare till Sveriges bästa korvkiosk på Karlbergsvägen. För vem orkar köra bil till landet på fastande mage?
När han tre dygn senare kvicknar till liv ligger han på intensiven på Karolinska sjukhuset drabbad av en blodpropp i hjärnan sekunden innan han skulle hugga tänderna i sin grillade Zigeunerwurst med surkål och fransk senap. En annan Johansson och att se runt några hörn är inte längre att tänka på. Samtidigt som hans gamla liv plötsligt försöker gripa tag i honom på nytt. Hans egen läkare berättar en hemsk historia om ett tjugofem år gammalt ouppklarat mord på en nioårig flicka. Prima virke för den som kan se runt hörn men knappast något för Johansson i det skick som han numera befinner sig i."
Stockholm i början på juli, Johansson har åkt in från landet för att uträtta ärenden. På vägen åter faller han för frestelsen att göra en avstickare till Sveriges bästa korvkiosk på Karlbergsvägen. För vem orkar köra bil till landet på fastande mage?
När han tre dygn senare kvicknar till liv ligger han på intensiven på Karolinska sjukhuset drabbad av en blodpropp i hjärnan sekunden innan han skulle hugga tänderna i sin grillade Zigeunerwurst med surkål och fransk senap. En annan Johansson och att se runt några hörn är inte längre att tänka på. Samtidigt som hans gamla liv plötsligt försöker gripa tag i honom på nytt. Hans egen läkare berättar en hemsk historia om ett tjugofem år gammalt ouppklarat mord på en nioårig flicka. Prima virke för den som kan se runt hörn men knappast något för Johansson i det skick som han numera befinner sig i."
Jag kan inte påstå att jag är särskilt förtjust i Leif GW Persson som person. Men det behöver man inte vara för att tycka om det han skriver. Det tog inte många sidor innan jag var fast i den här boken. Den är verkligen spännande och bjuder på spännande vändningar som ger det där lilla extra. Huvudpersonen Lars gör mig lite irriterad för att han inte sköter sin hälsa som han ska å ena sidan. Samtidigt vill jag ju inget hellre än att han ska lösa fallet å andra sidan. Men han har hjälp av en annan pensionerad kollega och även "lilldrängen" Max, som han fått "till låns" av sin bror så länge han behöver. Men fallet är ju trots allt preskriberat. Vad ska de göra om eller när de hittar gärningsmannen/männen???
Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur
Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur
Jag får Jägarna-vibbar av omslaget. Har innehåller någon koppling till älgjakt? Har varit skeptisk till att läsa GW bara på grund av den person som han i media framstår som. Kanske de är läsvärda ändå?
SvaraRaderaJag gillar GW! Har varit på en föreläsning med honom och även om han verkar vara lite disträ så har han väldigt mycket bra att säga. Skriva kan han med, den här boken fick en fyra av mig när jag läste den ifjol. Rekommenderar den varmt.
SvaraRaderaÖnskar dig en trevlig helg också :) Kramar
lite kul där för jag kände precis likadant när jag tog tag i en av hans böcker... GW skriver bra men jag kunde inte låta bli att tycka att Johansson påminde om författarens egen buffliga personlighet. Lite osympatisk men skärpt. Och just där blev det lite för förutsägbart vilket ledde till att jag ändå inte ger GW full poäng. Men väl värd att läsas.
SvaraRadera