"Hjälp vem är jag?" av Caroline af Ugglas

Boken är skriven av Caroline af Ugglas i samarbete med psykologen Ulf Karl Olov Nilsson (UKON). Det är en dokumentär och ordagrann skildring av de psykoterapisessioner som bedrevs under ett och ett halv år mellan Caroline och UKON. Caroline berättar öppet om sina depressioner, sin ångest och rädslan för att bli galen. Om sina galna ungdomsår och kärleken till sin familj. En bok som är en ärlig bekännelse av en kvinna i ett liv fullt av hästar, körsång , tokiga upptåg och lidande.

Kära, kära Caroline af Ugglas, får man säga så till dig även om jag inte känner dig personligen. Eller ska jag skriva IRL? För att prata modernt språk? Jag börjar om Kära, kära Caroline af Ugglas "Hjälp VEM är du"? Jag ställer mig frågan, dina ord skrämmer, förtjusar och förundrar mig om vart annat. Jag sjunker och stiger i takt med varje ord, med varje kapitel och i varje tanke. En bit i taget och jag tar mig igenom din och UKONs bok. För vem är du? En helt vanlig kvinna eller är du lika galen som vi alla borde vara? Du som vågar, du som skrämmer dig själv med dina depressioner. Du som konstnär, du som sångerska, du som mamma och maka.. du som ÄR. Allt det galna, allt det vackra, allt som är du, är det inte lite så att jag blir en smula avundsjuk för att du vågar. Kanske saknar du spärren som vi andra har, att stanna upp mitt i eller innan vi tar steget till galna upptåg? Det måste vara skönt att sakna spärren. Att vara en Pippi bland oss som inte vågar.

När jag fick boken till jul blev jag stormande glad. Den skulle läsas ut på ett par dagar. Jag klarade inte det. De blev en bok att ta lite i taget av. Att låta varje ord och kapitel sjunka in. Bitvis skrämmer mig orden. Klarar inte att gå vidare utan stänger boken en stund. Kanske är Carolines bok en bok att njuta av eller rent av hata? Kanske beror det helt på vems ögon som betraktar orden? För alla kommer inte att ta den till sig som jag gjorde. Jag tycker Caroline är modig som vill och kan lämna ut så mycket av sig själv.

Mitt sista ord om denna bok blir: Läs den om du är stark nog, läs den om du är intresserad av en kvinna som vågar lämna ut sig. Läs den inte om du står och vacklar, om du inte är säker på att hennes ord blir till stöd och förståelse. Tack för att du finns Caroline af Ugglas.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur,

Huvudjägarna av Jo Nesbø

"Roger Brown är om han får säga det själv Norges bästa och mest underbetalda headhunter, han har en alldeles för vacker hustru, en alldeles för dyr villa och måste därför stjäla alldeles för mycket konst för att kunna upprätthålla sin livsstil.
Clas Greve är den perfekta kandidaten till alla slags toppjobb, en man med både kvinnotycke och en Rubensmålning i hundramiljonersklassen. Om Roger Brown får tag på den målningen är hans ekonomiska problem lösta och hans hustru Diana kommer vara honom evigt trogen.
Diana vill ha sitt konstgalleri. Och ett barn.
Alla vill ha något. Ingen får det gratis. Inte utan att gå över lik. Någons huvud kommer rulla i den jakt som börjar. "

Det senaste dygnet har jag gått, suttit, legat och läst denna bok av Jo Nesbø. Den stora skillnaden i den här boken jämfört med dem om Harry Hole är att här får läsaren följa "the bad guys" istället för polisen. Den är lättläst och mycket fängslande och, som en del andra av Jo Nesbø, mycket osmaklig i vissa delar. Det som är allra bäst med hela boken är att allt som är så förutsägbart får en twist i slutet som är totalt oväntad...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, litteratur

Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross

"Detta är den spännande och fascinerande historien om Johanna som levde under en tid då kvinnors lott var att arbeta hårt, föda barn och dö tidigt. Den intelligenta och orädda unga Johanna trotsar dock det medeltida samhället och lär sig mot alla odds att läsa och skriva.

När hennes bror mördas under vikingarnas framfart byter hon identitet och klär sig i broderns kläder. Som Johannes Anglicus beger sig Johanna till klostret Fulda, och utbildar sig inom läkekonsten. Därifrån tar hon sig sedan till Rom och når en inflytelserik position som medicinsk rådgivare i Vatikanen. När påven plötsligt avlider finns det bara en självklar efterträdare...."

Det här är en intressant, spännande och fantastisk historisk resa som läsaren får följa. Den bygger troligen på en romersk folksaga. Det liv som Johanna fick leva och allt hon fick uppleva hade aldrig varit möjligt om hon levt som kvinna. Frågan är om hon från början förstått hur stort det här skulle bli...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Dibs söker sig själv av Virginia M Axline

"Dibs är fem år och till besvär för sina lärare och sin omgivning. Hans mamma kan hålla honom i skolan endast tack vare inflytelserika kontakter. Läkarna kan inte komma pojken så nära att de kan ställa en diagnos. Är han utvecklingsstörd? Är det en fråga om psykos eller en hjärnskada?

I detta skede kommer bokens författarinna in, och hon startar en lekterapibehandling med Dibs. Ingen kan undgå att känna värmen och engagemanget hos författarinnan eller att fatta tillgivenhet för pojken för hans beslutsamhet och mod."

Det här är en mycket intressant, spännande och gripande bok om en mycket speciell pojke. Att få ta del av Dibs utveckling känns nästan som en gåva. Det är mycket tankar och känslor som väcks under resans gång. Jag rekommenderar den varmt.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Sadako och de tusen papperstranorna av Eleanor Coerr

"Sadako Sasaki, född 7 januari 1943 i Hiroshima, död 25 oktober 1955 samma stad, var en japansk flicka och blev ett mycket känt offer för atombomben över Hiroshima.

När atombomben detonerade över staden var Sadako ungefär två och ett halvt år gammal. Till en början verkade hon frisk, men när hon var 11 år insjuknade hon i leukemi och blev inlagd på sjukhus. Efter att ha inspirerats av en gammal japansk legend som lovar att den som viker tusen papperstranor får se sin högsta önskan slå in, började Sadako att vika sådana tranor med en förhoppning om att bli frisk. En populär tro är att hon skulle ha hunnit vika 644 tranor innan hon dog, varefter hennes klasskamrater vek resten. I själva verket hann Sadako vika långt över 1300 tranor innan sin död.

Sadako låg i sängen med hennes familj samlad runt henne. Efter att hennes föräldrar har uppmanat henne att äta någonting begärde hon te och ris och sade "det är bra". Det var hennes sista ord innan hon dog morgonen den 25 oktober 1955.

Papperstranor har efteråt blivit en symbol för fredsrörelsen och mot atombomben. I Fredsparken i Hiroshima finns en staty där Sadako står med utsträckta armar och håller i en papperstrana. Runt statyn hänger man upp tusentals papperstranor som barn över hela världen dagligen skickar som en önskan om fred i världen.

1977 skrev Eleanor Coerr en lättläst ungdombok om Sadako, Sadako och de tusen papperstranorna."

Det här är en mycket gripande ungdomsbok som mycket väl kan läsas av vuxna också. Den bör dock läsas med näsdukar i närheten. För den som är ute efter en bok med lyckligt slut ska inte välja denna. Men den är mycket läsvärd. Jag har läst den säkert fem gånger så här långt i livet. Det kommer säkert bli fler trots att det finns så mycket nya böcker att läsa...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Tusen gånger starkare av Christina Herrström

Saga var fri. Först älskade vi henne. Sedan älskade vi henne ännu mer. Hon förändrade allt. För oss alla. Varenda en. Hon blev ett hot. Och ett löfte.
Signe är 15 år och går i nian. I klassrummet är hon nästan osynlig, det är killarna som dominerar. Men en dag kommer en ny elev till klassen: Saga, en tjej med självförtroende och styrka. Hon är tusen gånger starkare än de andra och vågar ta plats på samma sätt som killarna. Signe och de andra blir nyfikna, saker och ting förändras i klassen. Men till vilket pris?

Den här boken. Den här underbara, underbara boken. Jag vet inte vad jag ska skriva om den! Jag älskar den av hela mitt hjärta. Den har har påverkat mig så mycket som människa och ALLA borde verkligen läsa den. Allt från tio-åringar till hundra-åringar. När jag första gången läste den, i sexan, blev Saga min hjälte. När jag sedan i sjuan bytte skola blev det ett löfte till mig själv, att bli som Saga. För när hon har kommit in i ens liv, kan man inte släppa ut henne.

Språket i boken är något poetiskt, men ändå ungdomligt. Det är Signe, en tjej i klassen som berättar. Hon säger aldrig någonting direkt, men Saga förändrar henne, precis som hon förändrade mig.

Läs även andra bloggares åsikter om Tusen gånger starkare, ungdomsbok, lästvärt

Bron till Terabithia av Katherine Paterson

"Jess är en pojke som bor i en stor familj med bara systrar. De är lite fattiga. Jess är duktig på att rita och teckna serier. Han har det svårt i skolan och har inga vänner. I flera veckor har han tränat och tränat till ett lopp på rasten i skolan. En av de andra pojkarna som ställt upp är hans "mobbare". Han är snabb, så just därför är det viktigt. Men han vinner inte utan kommer tvåa och det var den nya tjejen som slog honom dessutom. Men den nya tjejen är speciell och har en mycket sällsynt gåva, fantasin. Snart blir de vänner och Leslie och han går ut i skogen för att leka. Då hittar de ett rep över en flod. Leslie hittar på att det är ett magiskt rep som man använder för att ta sig till deras hemliga land Terabitia! Plötsligt blir hela världen bra för Jess igen. Deras musiklärare som han varit kär i tar med honom till ett museum Det är då något händer med Leslie."

Det här är en bok som har följt mig sen c:a 12-årsåldern. Jag har läst den ett tiotal gånger i olika åldrar. Nu står den här hemma i bokhyllan både som bok och film. Filmer brukar jag ofta bli besviken på när jag läst boken innan. det blev jag inte den här gången trots att det inte alls var de bilder som jag skapat då jag läst boken. På något sätt kändes som det var olika versioner av samma berättelse. Kanske kändes okej just för att jag har läst den så många gånger och har mina scener så klart för mig.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Ju fortare jag går, desto mindre är jag

av Kjersti Annesdatter Skomsvold

"Mathea umgås inte med andra människor. Det har hon aldrig gjort. Men på ålderns höst slår det henne - ingen kommer ens att märka när hon dör. Så hon bestämmer sig för att gå ut och möta världen, vilket tyvärr visare sig lättare sagt än gjort. Varje dag går Mathea till affären och köper sylt till sina smörgåsar. Eftersom hon inte längre är stark nog att själv få upp skruvlocket, tänker hon att hon ska be kassören om hjälp, bara med att öppna lite så att hon kan själv sen. Hela vägen fram till kassan tänker hon att hon ska det, och sen blir det inte så. Inte den dagen heller. Så hon går hem och ställer syltburken i skafferiet, bland de andra oöppnade syltburkarna."

Den här boken bad om min uppmärksamhet genom framsidan. När jag vände på den och läste om den var det ett måste att låna och läsa den. Jag blev inte besviken. En lite annorlunda bok, på ett positivt sätt. Huvudpersonen Mathea har svårt att finna sitt sätt att sätta avtryck i världen. Men författaren har på ett fint sätt satt sitt avtryck hos mig genom den här boken. Jag älskar sättet hon skriver på. Det är ett så levande språk samtidigt som det finns mycket plats att skapa egna bilder till texten.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Röd lilja av Nora Roberts

"Hayley tänker inte riskera allt hon älskar. Hon älskar sin lilla dotter Lily, sitt jobb på Harpers Handelsträdgård och sina nära väninnor Roz och Stella. Hon älskar också sin speciella vänskap med Harper, Roz äldsta son. Hon tänker inte riskera allt det här för en förälskelse.
Men det finns något mycket värre som kommer att störa Hayley. Den osaliga kvinnliga ande som hemsökt godset sedan slutet på 1890-talet beter sig alltmer opålitligt och våldsamt. Och hon har bestämt sig för att tränga in i Hayleys sinne för att få som hon vill.

Kommer de tre kvinnorna någonsin få sinnesro på gården? I tredje delen Röd lilja avslutar Nora Roberts trädgårdstrilogi med ett härligt tempo och mycket romantik."

Som en liten "avkoppling" i läsandet tog jag fram min julklappsbok Röd lilja. När jag tar fram en Nora Roberts idag så vet jag till stor del vad jag får, vilket jag tycker om med henne. Kvinna med stark vilja som möter mannen med stort M men kämpar emot kärleken.

Lättlästa böcker med lagom dos kärlek och spänning när jag inte vill bli så mycket mer än förströdd.

Här i den sista delen av den här trilogin blir jag inte besviken på fronten. Avkopplande läsning och en stor dos kärlek och spänning. Det som gör den här trilogin lite vassare än andra romaner av Nora Roberts är den kvinna som hemsöker kvinnorna en efter en. Nu när turen, eller oturen, har kommit till Hayley blir andekvinnans makt allt större. Jag förväntade mig inget annat än ett lyckligt slut och mina förväntningar uppfylldes. En lättläst bok vilket var precis vad jag ville ha just den här gången...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Dödligt villospår av Nora Roberts

Ung pojke möter ung flicka... tycke uppstår och det utvecklas till en ungdomsförälskelse, frågan är om det är mer än så?

Unge Cooper får mot sin vilja spendera några veckor hos sina morföräldrar som enligt honom bor i det gudsförgätna bergsområdet Black Hill i South Dakota. Här lär han känna grannflickan Lil som har mycket klart för sig vad hon vill med sitt liv. Cooper själv är inte lika säker, men finner sig såsmåningom väl tillrätta i denna nya miljö och återkommer regelbundet till det liv och de människor han lärt sig älska.

Då Lil och Cooper en dag är ute och rider i bergen finner dom ett lik, en sargad kvinna som till synes blivit dödad av en puma, men det skulle visa sig vara ett mord.

Detta är inledningen till denna roman som sedan hoppar framåt 12 år i tiden.... Cooper och Lil är vuxna, dom har lyckats unvika varandra under dessa år. Lil äger och sköter nu sina vilda djur i det naturreservat hon startat när Cooper en dag återvänder. Men någon vill Lil illa... det som från början bara var ren skadegörelse leder till att en infångad puma med rått mod dödas, och så småningom mördas även människor i en sjuk jakt för att sätta åt Lil. Samtidigt brottas både Cooper och Lil med sina känslor för varandra och de vardagliga problem som finns runt dem.

Ja, så sammanfattar jag denna boks innehåll. Dödligt villospår har fått goda recensioner men Nora Roberts lyckades aldrig fånga mig. Spänningen växer då och då för att aldrig nå fram och så trappas det bara av. Om jag valt att läsa boken istället för att lyssna hade jag säkert hoppat över en hel del dravel... för mycket upprepande tjat och kärlekshistorierna liknade nästan harlequinböcker. Detsamma gäller även bakgrunds-omgivningen som för mitt vidbekommande kunde kryddat boken; naturen, djuren, vildmarkslivet och även historiska fakta och den mänskliga naturen, allt skrapas bara lite på ytan och ger ett banalt intryck.

Hårda ord kanske, men jag förväntade mig mer. Vill man ha en lättläst bok bara för läsandets skull kan jag rekommendera denna... som trots kioskromanskaraktär ändå är lite bättre än så.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt kärleksroman, spänningsroman, Dödligt villospår, Nora Roberts,

Ett ljus i mitt hjärtas mörker av Gisan Dahlström

"Mitt Hjärtebarn

Jag gjorde Dig i ordning,

mitt kära Hjärtebarn

Bäddade in Dig ordentligt

Nu skulle vi ut på äventyr

Du fick dela plats med en av Dina vänner

Det var nervöst att lämna över Dig

Trots att jag visste att Du var i goda händer

Nervositeten bestod i hur Din framtid skulle bli

Jag behövde dock inte vänta länge

Mitt Hjärtebarn har blivit min Hjärtebok"

Gisan Dahlström

Ibland hitta man små pärlor av en slump, om inte Gisan hade lämnat ett tassavtryck i min blogg för en tid sedan. Hade jag aldrig fått reda på att Gisan skriver poesi. Hennes poesibok hade aldrig hamnat i min bokhylla och aldrig blivit läst av mig.

I Gisans poesi kan jag känna igen mig, av att stå ensam mitt bland alla människor och undra vem är jag. Det vi bär inom syns inte på ytan, det får sin form i ord hos oss som har viljan att skriva och förmågan som Gisan. Jag hoppas Gisan kommer igen med nya ord snart.

Jag tycker om "Ett ljus i mitt hjärtas mörker" den kommer att tas fram och läsas om och om igen. För den fick en speciell plats i mitt hjärta.

Boken finns att köpa genom: http://gisan.dinstudio.se/

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Vad händer när det vänder av Thomas Fogdö & Johan Plate

"1999 skrev vi en bok som hette ”Möta Motstånd”. Boken var egentligen en dokumentation av en föreläsning på temat möta motstånd, och som vi rest runt med i landet. Både föreläsningen och boken fokuserade på hur vi ska förhålla oss till de lite tyngre delarna i livet. Vi förstod ganska snart att vi lyckats slå an en sträng hos många människor. Vi blandade fakta, teori och praktik med förnumstiga råd och lite humor. Allt på temat prestation i livet. De som lyssnade fattade snabbt att man inte behövde ha brutit en ryggrad för att känna hur det känns när det blåser emot. Vi har alla våra kors att bära…

Och vi möttes av ett gensvar och en energi som var enorm!

Nu, drygt 450 föreläsningar senare, vill vi bjuda igen! Och vi gör det genom att vända på kuttingen och skriva en bok som inte liknar det vi tidigare gjort. Borta är de långa utläggningarna, textmassan och de förnumstiga råden. Kvar finns bara ett sjok inspirerande bilder och några ord som förhoppningsvis ska ge kraft och mod att möta framgången och bevara den som din."

Det här är en bok full med fantastiska bilder och kloka ord. Samtidigt som den är lättsamt coachande är den rolig och underhållande. En bok att ta fram då och då för att få vitaminkickar för själen som t ex "Alla människor är bra - det tar bara olika lång tid att komma på det" (Jenny Köpper)

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Vredens tid av Stefan Tegenfalk

"En septembermorgon 2004 frontalkrockar två bilar på en glest trafikerad riksväg. Kollisionen är våldsam. Tioåriga Cecilia slungas ut genom rutan och är död innan hon slår i marken. Fem år senare får kriminalkommissarie Walter Gröhn ett förbryllande fall på sitt bord – en död taxichaufför och en förövare som inte har en aning om varför han begått brottet.
Det första mordet följs av fler, alla lika brutala, och alla till synes lika oförklarliga. Tillsammans med den begåvade praktikanten Jonna de Brugge från Rikspolisstyrelsens särskilda utredningsenhet börjar Walter nysta i trådar som leder både bakåt i tiden och rakt in i det svenska rättssystemets hjärta.
Sanningen de närmar sig är lika osannolik som fruktansvärd och när Walter fråntas fallet ställs allting på sin spets. Snart tvingas han in i ett spel med både sin egen och Jonnas framtid som insats."
Jaha så sitter jag då här med en tomhetskänsla. En sån där känsla som dyker upp då man läst en riktigt bra bok och inte vet vad nästa ska bli. För jag har ju inte varit smart nog att skaffa del 2 & 3 i serien under tiden jag har läst den här första. Samtidigt får jag skylla mig själv att den tog slut så fort. Varje ledig stund har boken vilat i mina händer.
Det är en mycket spännande kriminalroman med en härlig och skrämmande blandning karaktärer och miljöer. Jag anar mycket research bakom för arbetsmiljöbeskrivningarna känns så äkta. Men hur Stefan Tegenfalk över huvud taget kommit på idéen till den här boken är för mig en gåta. Förhoppningsvis är inte verkligheten så illa som den visas upp i den här boken. Jag vill tro att världen ser bättre ut än så. Samtidigt kryper det lite under skinnet när jag tänker på medias rapporteringar om vår värld. Jag ser oavsett likheten med verkligheten fram emot att se vad han "hittar på" åt Jonna de Brugge och Walter Gröhn i de två kommande delarna...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Ett annat sätt att vara ung - Per Nilsson

”...jag vaknade mitt i svarta natten. Det var som om jag kunde se mig själv utifrån där jag stod naken med telefonluren tryckt mot örat. Som om jag kunde se mig som någon annan såg mig. Jag stod där och väntade. Jag var inte rädd. Först var det tyst i luren. Sedan hörde jag en svag röst, en långsam och tvekande röst som sa: Jag vill dig. Jag vill dig. Vad betyder det? Jag vill dig väl. Jag vill dig gott. Eller jag vill dig ont och illa. I want you so bad...”

I november vet Hanna allt. Hon vet vem hon vill vara, hon vet hur hon vill leva.I slutet av april är allt förändrat. Hon har mött människor. Någon vill henne väl, någon gör henne arg och någon vill komma henne nära. Och någon verkar spela ett spel med henne. Ett spel på liv och död. Ett spel där slutet är bestämt.

Jag skulle vilja påstå att det här är min favoritbok. Det kan jag ju inte riktigt eftersom det råkar finnas flera miljarder böcker i världen. Den är definitivt en av mina absoluta favoriter bland alla de ungdomsböcker jag har läst.

Per Nilsson. Hade jag kunnat bli kär i en gammal gubbe som jag aldrig har träffat skulle jag bli det i honom. Lätt. Allt som jag själv skriver är inspirerat av Per Nilsson, en för många okänd författare vars namn låter som Pippis apas. Hans bok ”Ett annat sätt att vara ung” har jag läst ett tiotal gånger. Ibland slår jag bara upp en sida och läser. Och jag blir aldrig besviken. Jag tycker det är intressant att Per, som är kille, kan skriva så bra ur en tjejs perspektiv. Jag kan många gånger identifiera mig med Hanna - hennes tankar och beteende. Ändå är det inte en typisk ”tonårsbok” eller en typisk "tjejbok". En vän till mig som är tjugofyra har läst boken, efter att jag rekommenderat den, och hon tyckte att den var riktigt bra. Jag lånade en gång ut mitt egna exemplar till en killkompis, bara för att se vad han tyckte. En tuff, då fjortonårig, kille. Mitt i natten, på en skoldag, fick jag ett meddelande där han skrev att den var helt underbar och att han nog inte skulle orka upp till skolan dagen efter, boken var ju inte utläst än.

Hoppas att ni läser den. För det gör jag. Igen.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Minnen av John - Yoko Ono

”John Lennon var en förgrundsgestalt och ledarfigur i The Beatles – den första stora supergruppen inom popmusiken. Redan under de magiska åren i början av gruppens karriär stod de klart att Lennon var en stjärna med en alldeles särskild lyskraft. Även efter Beatlestiden fortsatte Lennon att inspirera människor som låtskrivare, scenpersonlighet, fredsaktivist och
konstnär. Till och med efter sin död fortsätter han påverka nya generationer inom musik och konst.

För 30 år sedan, 1980, blev han mördad utanför sitt hem i New York och världen hade förlorat en av de största artisterna någonsin. Efter det har många velat dela med sig av sina minnen av personen och artisten John Lennon. I denna bok har hans fru, Yoko Ono, samlat en lång rad personliga minnesbilder. Här hittar vi minnen från barndomsvänner och släktingar men även stjärnor från musikvärden, t.ex. Mick Jagger, sir Elton John, Joan Baez och Pete Townshend. Men också artister som inspirerats av Lennon så som Bono, Peter Gabriel, Iggy Pop och Alicia Keys.

Minnen av John Lennon ger oss en levande och fascinerande bild av John Lennon, men boken förmedlar även en stark tidskänsla från en epok där allt var möjligt. Boken har också ett rikt och spännande bildmaterial.”

Jag älskar John Lennon. Jag ser på min almanacka varje morgon när jag vaknar, nu i januari är det bilden där John och Yoko sitter på en presskonferens i en påse med en skylt där det står "Bagism". Den ger mig mod, hopp och ett léende, varje dag.

Den här boken är speciell på flera sätt. Jag har många gånger läst böcker om John Lennon, men tycker inte att de alltid ger en rättvis bild. Här verkar alla enade om hur John var, trots att alla kände honom på olika sätt. Boken har så levande beskrivningar att jag ibland blev helt överväldigad! Den är både fantastiskt och mysig och hemsk, precis som Johns liv var.

I ett kapitel berättar singer/songwriter Julie Gold om när hon stod ensam i ett rum längst bak på en utställning. Det var efter att John hade blivit skjuten. Hon tittade på en ljudlös video när John spelade "Imagine" på den där stora, vita flygeln. Medan hon stod där och drömde hörde hon en lätt suck bakom sig. Hon såg upp och där stod hon, Yoko. De gav varandra en kram och utbytte ett par ord innan Yoko förvann bland alla fotografer. Jag fällde en tår när jag läste det. Tänk vad fantastiskt...

Om jag bara fick läsa en enda bok om John Lennon i resten av mitt liv skulle jag välja den här. Jag tror det säger ganska mycket.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Vyssan lull av Carin Gerhardsen

"Conny Sjöberg och hans kollegor på Hammarbypolisen i Stockholm står handfallna inför den brutala avrättningen av en filippinsk kvinna och hennes två små barn i deras lägenhet.

Halsarna är avskurna och det finns blod överallt men inga spår av gärningsmannen.

Barnens svenske far lever isolerat, nästan utan kontakt med omvärlden. Och hur kunde kvinnan, på de små summor hon tjänade på svartstädning, ha råd med en lägenhet värd flera miljoner?

Berättelsen har sin upprinnelse i någonting som hände för länge sedan, när ett ungt par en solig majdag stannar till med bilen vid en kiosk för att köpa lördagsgodis till de två små pojkar som leker i baksätet.

Kriminalkommissarie Conny Sjöberg sliter hårt med utredningen med ett decimerat arbetslag. Jens Sandén lider av sviterna efter en hjärtinfarkt och har tankarna på annat håll. Petra Westman famlar fortfarande efter identiteten på Den andre mannen, han som med iskyla gett sig på henne i en osedvanligt utstuderad våldtäkt som på pappret aldrig har ägt rum. Och kollegan Einar Eriksson, nonchalant som vanligt, är försvunnen och underlåter att dyka upp på jobbet.

Sjöberg är själv splittrad. Han kan inte glömma den rödhåriga Margit Olofsson som dyker upp i hans drömmar. Till slut bestämmer han sig för att gå till botten med sin gåtfulla bakgrund som hans mor alltid vägrat att tala om. En dag knackar han på dörren hemma hos sin farmor som han under hela sitt liv trott vara död.

Och Einar Eriksson har fortfarande inte dykt upp på sin arbetsplats

Vyssan lull handlar om skuld, en skuld som präglat de inblandade i årtionden och som kommer att leva vidare tills alla är borta. Vyssan lull är den tredje boken i den populära Hammarbyserien."

Ja vad ska jag skriva för att inte låta som jag upprepar mig från Pepparkakshuset och Mamma, pappa, barn i samma serie. Den här är lika bra som de föregående. Carin Gerhardsen har en förmåga att väva ihop dåtid med nutid och parallelhistorier med sidospår. Det jag inte var nöjd med i denna bok var att jag inte fick den utveckling och förklaring av fallet som gäller våldtäkten av polisen Petra Westman som man fick läsa om redan i den första boken. Men så läste jag i sidorna i slutet av boken att det kommer en fjärde bok i denna serien till sommaren i år. Ni kan lita på att den kommer avnjutas av mig så fort den kommer ut i handeln...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

Naiv. Super. - Erlend Loe

Ett förlorat crocket-parti

En bortrest bror

En god vän

En tom lägenhet

En boll

En bultbräda

En lite pojke

En lite större flicka

och en inbjudan till New York...


...är några av de viktiga ingridienserna i Naiv. Super. - generations romanen som gjorde Erlend Loe till kultförfattare. Det är en berättelse om en ung man och hans sökande efter samanhangen i tillvaron.

Det var med mycket låga förväntningar jag beställde "Naiv. Super." på en hemsida för femton kronor. När jag hämtade ut den på posten stod den därför ganska länge i bokhyllan, innan jag tillslut plockade fram den.

Det är en lätt bok. På alla sätt. Den är både ganska lättläst, och handlar egentligen inte om någonting. Ändå är den lite magisk. Jag inspireras och fascineras av det språket som Erlend använder sig av. Det är liksom för lätt! Det är så okomplicerat och boken är så handlingslös och ändå, ändå, har jag legat vaken om nätterna och läst tills ögonen svider.

Men kort summering av handlingen: En kille spelar ett crocketparti med sin bror, förlorar och och inser att livet inte har någon mening. Han flyttar in i sin brors lägenhet (som står tom, då brodern är bortrest) och spenderar dagarna med att fundera kring underliga saker, banka på sin bultbräda, kasta boll mot en vägg och skriva listor. De enkla beskrivningarna av saker och ting kan bli riktigt komiska ibland och jag har många gånger skrattat till i min ensamhet.

Utdrag ur boken:
"Jag lägger mig på soffan och låter bollen vila på bröstet. Nu väntar jag på att det ska bli kväll.
När det blir mörkt ska jag gå ner på bakgården och kasta bollen mot en vägg. Det ser jag fram emot."

Jag tycker absolut att "Naiv. Super." är läsvärd. Det är en perfekt bok att läsa när man precis har läst en lite tyngre bok, om man vill ha en annorlunda läsupplevelse eller när man helt enkelt är trött på vintern och längtar till något varmt!

Nu vill jag sjunga dig milda sånger - Linda Olsson

Det är vinter och Veronica vill ha lugn och ro... både i sinnet och i livet. Hon vill lämna en stor sorg bakom sig och skriva på sin roman. Så den unga författaren flyttar till en enslig plats där "Hon var en övergiven gäst i ett övergivet hus" men undan för undan börjar Veronica fylla sitt liv och hus med rutiner och egna avtryck, endast datorn som skulle fyllas med ord förblir tom...

I det enda grannhuset bor den Astrid, byns häxa, enligt ortsbefolkningen. Väl dolda familjehemligheter och personlig tragedi gjorde att "Livet var en fråga om att hålla ut, att överleva..." för denna kutryggiga gamla kvinna. Hela hennes liv hade gått i stå...

Så kommer våren, Veronica och Astrid som båda sökt sig till ensamheten börjar sakta bli nyfikna på varandra. En förunderlig vänskap knyts, sakta, mycket sakta men säkert. De båda börjar låta det dolda komma fram i ljuset och våga; våga berätta, våga känna, våga vara, våga älska. Denna vänskap förändrar dessa kvinnors liv för alltid.

Linda Olsson har skrivit en underbar bok om två kvinnoöden som flätas samman. En stark bok om kärlek, sorg och vänskap. Mot bakgrund årstidernas och naturens skiftningar berättar författaren växelvis de båda kvinnornas sida av det som sker, deras känslor och tankar och minnen. Mjukt och vackert förs läsaren framåt tills skrämmande tragedier röjs. Mjukt och vackert avslutas boken...

Kanske bland en av de vackraste böcker jag läst, enkel prosa men vacker, små diktstrofer inleder och sammanfattar varje kapitel. Lika vacker som titeln... Nu vill jag sjunga dig milda sånger.

Klicka här för att skriva en kommentar

Andra bloggares åsikter om: böcker, recensioner, författare, läsvärt, kärlek, vänskap, kvinnoöden, Linda Olsson

Från vaggan till deadline av Robert Gustafsson

"På scen har vi sett honom som Ernst-Hugo Järegård, Tony Rickardsson och Carl Bildt. I tv som Weiron i ottan och Greger - den homosexuelle brandkårschefen.

Privat har Sveriges roligaste man däremot alltid hållt en låg profil. Men inte den här gången.

I Från vaggan till deadline berättar Robert Gustafsson hela sin historia. Han delar med sig av anekdoter från den översexuella barndomen, berättar om ungdomskriminaliteten och bjuder på ett världsrekord. Vi följer hans första stapplande steg på scen och får höra hur han bokstavligt talat tog död på den gamla svenska humoreliten. Han bjuder också på inblickar bakom kulisserna i Killinggänget.

Det är en historia om dödsångest, relationsproblem och om hur en bild på ett koarsle blev en vändpunkt i hans liv. Här finns tempo och eftertanke, dråpliga lägen och djup tragik. Kort sagt, en berättelse om livet med Robert Gustafsson som motor - en ovanligt kraftfull motor."

Jag har följt Robert Gustafsson på olika scener i många år, fast från TV-soffan. Det har varit ett ytterst fåtal gånger som han inte levt upp till mina förväntningar. Men från det till att läsa boken om honom var ju inte självklart att det skulle kännas lika lyckat. Jag hade dock inte läst många sidor innan jag skrattade gott och bara ville läsa mer. Det är en naken bok som avslöjar så mycket av det som pågått i Roberts liv vid sidan av scenen. Både då det gäller förarbete, arbete bakom och efter scenunderhållning. Men även när det gäller Robert som privatperson. Jag tror att det är en fördel att ha sett mycket av det Robert har gjort så man vet vad han syftar på i de olika passagerna. Det är många stora namn som nämns i de olika sammanhangen och han nämner dem med vördnad. Att han är ett av de stora namnen är jag dock inte säker på att han inser...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

OFFERRIT av Johannes Källström

Långt ute i skogen ligger den lilla orten där Svea är kommunalordförande. Hon driver sin kommun med järnhand och tvekar inte att famla efter halmstrån för att rädda kommunen från undergång. Industrin har lagt ner och Svea ser med tillförsikt fram emot ett samarbete med ortens förlorade son Oscar Vigelius, som är en världsberömd designer. Vigelius ska få kommunen att blomstra som aldrig förr. Men han kommer inte ensam, ond bråd död, människor som försvinner. Kriminalkommissarien Owe Tycho kallas in men finner att den mordutredning han fått hand om snart handlar om en kamp på liv och död. Myter, sagor och Bibelns Abraham blandas till en skräckblandad historia om människor som tror sig ha kontroll över sina liv. Tillslut är man tvungen att offra något för att rädda orten.

Det var med skräckblandad förtjusning jag läste boken. Här finns allt det som kan få mig att sträckläsa. Väsen, mystiska försvinnande, hot och människor som tror sig klara allt. Johannes Källström skriver på ett sätt som får varje ord att bli till en rysning, bilden av samhällets högsta är så väl beskrivna att jag tror mig ha sett dem i verkligheten. För visst finns de? Den kvinnliga prästen med sitt ljuva utseende, Svea som styr allt med järnhand men på något vis glömt bort att leva sitt eget liv, Siri sekreteraren som finner sig i att vara den som har koll på allt som Svea behöver veta, Johan en fd lärare som bygger modellskepp och alla de andra. De som överlevde och de som dog. Slutet var en rysning.

Jag hoppas att Johannes Källström skriver fler rysare, de behövs åtminstone i min värld. Samtidigt vill jag passa på att tacka förlaget Massolit som gav mig chansen att få läsa denna bok och därmed hitta en ny favorit. Att Källström dessutom donerar hälften av sina intäkter till Diakonia är enastående bra.

"Offerrit" är Johannes Källströms andra bok, den första "Mörkersikt" har jag inte läst, inte än.

Läs gärna vad Gisan tyckte om boken: GISAN

Läs vad andra skriver om: böcker, recensioner, författare, läsvärt,

Mamma, pappa, barn av Carin Gerhardsen

"Spaningsgruppen på Hammarby polisstation på Södermalm i Stockholm måste handla snabbt. Tre olika fall hamnar inom kort på kriminalkommissarie Conny Sjöbergs bord.
Lilla Hanna, tre år gammal, vaknar en morgon och finner att hon är alldeles ensam. Hennes pappa är utomlands och alla tecken tyder på att hennes mamma har tagit lillebror med sig och flyttat därifrån. Vilsen går hon hemifrån utan mål.
Petra Westman vid Hammarbypolisen hittar under en tidig motionsrunda ett svårt medtaget spädbarn i en buske. När barnets mamma hittas död i närheten börjar jakten för att hitta Hanna innan mördaren gör det.
Samtidigt hittas en sextonårig flicka med trassliga familjeförhållanden strypt på en toalett på en Finlandsfärja. Kvar finns hennes lillasyster som utsätter sig för situationer ingen fjortonåring borde vara i närheten av att hamna i.
Och medan utredningsgruppen kämpar för att lösa fallen drabbas den av såväl interna bekymmer som personliga tragedier. Klarar Conny att hålla ihop gruppen och kommer de hitta mördaren i tid?"

Del 2 i Hammarbyserien är minst lika spännande som del 1 Pepparkakshuset. Det är ju inte alla författare som lyckas följa upp på det här viset. Det är många personer att följa under dessa gastkramande dygn. Att Carin Gerhardsen lyckas sy ihop allt så bra på slutet är för mig en gåta. Något negativt måste jag dock tillskriva henne. Jag var tvungen att ligga vaken till inpå småtimmarna för att få veta hur det skulle gå. Ändå har jag inte fått veta hur det går för polisen Petra Westman, som i första delen blev våldtagen. Hon fick ju fast den ene gärningsmannen i första delen. Men man nummer två som deltog nästan som ett spöke blev inte avslöjad helt i denna del heller. Men misstankarna växer...

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt

A long way gone by Ishmael Beah

New York City, 1998

My high school friends have begun to suspect I haven’t told them the full story of my life.
“Why did you leave Sierra Leone?”
“Because there is a war.”
“Did you witness some of the fighting?”
“Everyone in the country did.”
“You mean you saw people running around with guns and shooting each other?”
“Yes, all the time.”
“Cool.”
I smile a little.
“You should tell us about it sometime.”
“Yes, sometime.”

We watch the news almost every day. The media shows us images of countries in war, children without arms and legs, people that have lost everything they've got. Still, to us, this is nothing but images. It doesn't stuck to our retina. Why is that? I think it's because you can't take something in when you see it from the outside. This book gave me an inside look. And it's stuck in my mind forever.

Ismael Beah's book is written in an astonishing language that touches your heart and makes you turn pages fast. At times it reminded me of “Anne Frank's diary”, the ingenious and pure choice of words while telling about his time as a child-solider. He was only twelve years old when he first picked up an AK-47 and started to shoot. He was a healthy boy a couple of months earlier, so what happened? What can make a person do such horrible things? This book made me understand, and I think every person in the world should have read this book before they die. Ismael Beah has wrote a classic masterpiece.

Läs även andra bloggares åsikter om läslusta, självbiografi, krig, soldater, böcker, Ismael Beah, a long-way-gone, books, reviewes, autobiography

Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen

"En måndag i november, klockan är fyra, det mörknar och blöt snö faller över Stockholm. Mannen sätter sig tillrätta i tunnelbanan med sin kvällstidning. När han ser alla trista, gråbleka ansikten runt omkring känner han sig tillfreds. Han är ju själv framgångsrik, lyckligt gift och far till tre barn. Allt kan bara bli bättre.

I fönstret ser han spegelbilden av en luggsliten typ som verkar stirra på honom. Syns det utanpå att han är lycklig? Stör det? I så fall kan han leva med det.

Tåget bromsar in, mannen gör sig beredd att stiga av. Han märker inte att den dystra figuren reser sig också han.

På kort tid inträffar flera bestialiska mord i Mellansverige. När kriminalkommissarie Conny Sjöberg vid Hammarbypolisen börjar ana att de hör ihop blir han iskall inombords. Det finns en människa därute vars drivkrafter är mycket personliga och som inte kommer att backa undan för något.

Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen är den första delen i Hammarbyserien, en ny deckarserie med täta, gastkramande intriger och överraskande vändningar."

Sverige, eller kanske inte bara Sverige förresten, verkar översvämmas av deckare nuförtiden. Det är precis som om vi inte får nog av elände och ondska. Jag försöker varva mitt läsande men lockas gärna tillbaka till deckare. Den här gången blev det en ny bekantskap i Carin Gerhardsen. Hennes debutbok har jag slukat på mycket kort tid. Den är mycket fängslande och lättläst. Redan tidigt anar läsaren vem mördaren är. Aningen för tidigt tyckte jag. Men med den vändning handlingen tar så blev jag mycket överraskad...

Det som griper mig i den här boken är barns grymhet. Inte alla barn och inte på grund av dem själva. Men vad som hända då barn inte får lära sig vad som är rätt och fel. Å andra sidan är ju inte mobbing något som bara finns bland barn. Ungdomar och vuxna kan vara nog så grymma, om inte värre, för barn förstår inte alltid konsekvenserna av sina handlingar...

PS. Tänk så tankspridd man kan vara. Här skriver jag en recension på en bok som jag har hittat här som tips. Det är Charlotte som skrivit om den tidigare.

Läs vad andra tycker om: böcker, recensioner, författare, läsvärt