Vänd dig inte om av Tove Alsterdal



"En gång var Beckomberga ett av Europas största mentalsjukhus. Nu har spåren av det förflutna suddats ut och exklusiva bostäder byggs i den gamla parken. Svante Levander är en av dem som flyttar in i idyllen, tillsammans med sin nya kärlek.
På väg hem från affären blir han knivhuggen till döds. Eva, hans före detta hustru, har följt efter honom den kvällen och grips, misstänkt för mord.
Bara en person kan vittna om vad som hände, en utländsk kvinna som satt utanför butiken och tiggde, men hon är spårlöst försvunnen.
När några småpojkar finner rester av mänskliga kroppar i närheten av mordplatsen exploderar rädslan. Det förflutna visar sig vara närmare än någon kunde tro."

   Tove Alsterdal har än en gång skrivit en mycket bra bok. Jag har läst två av hennes tre tidigare böcker och tyckte mycket om dem också. Men Vänd dig inte om är bra på ett obehagligt sätt. Den kryper under skinnet på mig och lämnar mig allt annat än oberörd. Det känns som mina tankar och känslor utmanas på något vis. Att som författare kunna beröra och uppröra mig som läsare är något jag tycker om och beundrar. 
   Det är tunga ämnen som Tove Alsterdal skriver om i den här boken. Att kunna få ihop det till en så bra och sammanhållen historia är fantastiskt tycker jag. Kärlek som gränsar till besatthet, problem som uppstår i spåren efter mentalsjukhusens nedläggning, tiggarnas tillvaro här i Sverige och i deras hemländer, en trasig relation mellan mor och son...
   Under tiden jag läste boken var det som att den inte lämnade mig ifred när jag la den ifrån mig. Den pockade på uppmärksamhet och fanns med i mina tankar. Jag ville läsa ut den för att "bli av med den" samtidigt som jag inte ville släppa den. När jag så hade läst ut den kände jag en blandning av lättnad och sorg över att ha slagit ihop den. Nu har jag tagit en paus på några dagar innan jag öppnar nästa bok. Det behövs för att smälta intrycken och för att ge nästa bok en rättvis chans.
..........................................

Björnstad av Fredrik Backman


"Vad betyder ett lag för en stad? Vad betyder en sport för en familj? Vad betyder en enda match för ett samhälle som kämpar för sin överlevnad?
Bara allt. Den betyder bara allt.
Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey med en hel stad på sina axlar. Men den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett samhälle kan lära sig att blunda, och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång. 
Mitt i allt står Peter, som flyttar hem efter livet som hockeyproffs för att bygga upp sin moderklubb, och Mira, som slits mellan advokatkarriären och ett tyst liv i skogen som fru och mamma. Det är en saga om idrott och familj, och om hur långt vi är redo att gå för att skydda våra barn."

Jösses! säger jag bara...
Fredrik Backman är en författare som jag tyckte mycket om från första kapitlet jag läste av honom. Jag har läst de tre böckerna han har skrivit före Björnstad och har fascinerats av hans författarskap. Den fascinationen har ökat markant efter att ha läst Björnstad. Det är helt otroligt att han kan sätta sig in i så olika personers sits. Han lyckas beskriva känslor och tankar på ett mycket trovärdigt sätt oavsett personernas ålder, kön och livssituation. Det är både tonårstjejer och -killar, mammor och pappor, arbetslösa och affärsmän...
Den här boken väcker så otroligt mycket känslor. Det var länge sedan jag blev så arg av en bok och särskilt en jag tycker så mycket om. Engagemanget från mig som läsare är på topp under hela boken. Det är glädje, rädsla, ilska, smärta, förälskelse och en massa känslor till. Jag hoppas verkligen inte att det dröjer länge tills del två i serien kommer ut. Jag väntar otåligt redan nu...

..........................................

Den eldrökta av Magnus Stenlund


"Bröderna Yngve och Emund finner en död man och en bok fastfrusen i Mälarens is. Snart befinner de sig på flykt undan kung Åles män och tvingas söka hjälp både bland vänner och fiender. Yngve gissar att boken både är orsaken till hans problem och lösningen på dem, men när trälen Tjalve mördas är det bara den Eldrökta som kan tyda dess tecken. Hennes mörka motiv driver honom vidare mot ett mål där ont och gott är tätt sammanvävt. Kommer han att finna maktens nycklar? Och är han beredd att ta konsekvenserna om han finner dem? Lægjárn är kistan med nio lås, och det finns en anledning varför den inte bör öppnas. 

Parallellt löper sagan om Alva från Håga, som liksom Yngve tvingas på flykt. De förefaller vara bundna av samma öde, men Alvas historia är äldre, återberättad i många släktled och därmed förvrängd, delvis – och kanske medvetet – osann. Hennes sökande leder till ett ursprung gemensamt med gudarnas; en skapelsegud som vandrade till Norden långt före Odinn. De ureldar han tänt är mäktiga verktyg – och långt ifrån säkert är att de villigt kommer tjäna den som finner dem igen. I Alvhem söker Alva svar, liksom Yngve efter henne, men i Alvhems ljus döljs ett svart hjärta. Om Yngve kunde läsa Me, så skulle han finna en varning – från Alva själv."


Denna debutroman av Magnus Stenlund är fantastisk. Så välskriven och det känns att författaren har ägnat många timmar åt forskning och förarbete. Jag tycker mycket om Stenlunds språk. Allt det här i kombination gör att boken känns mer som en film när jag läser. det är mycket lätt att skapa bilder till det som beskrivs. Läs boken och låt dig fascineras...
..........................................
Länkar till: , , , , , , adlibris, bokus, amazon

Som om vi kände varann av Tobbe Möller


   Att läsa Som om vi kände varann var som att läsa tolv stycken romaner på något vis. Jag är inte så förtjust i novellsamlingar i vanliga fall eller så har jag helt enkelt inte hittat rätt hittills. Det brukar kännas så rumphugget. Jag vill ha romaner där jag får en längre och mer utmålad story. Men så var inte fallet med den här novellsamlingen. Varje novell känns som så mycket mer. Det var som att jag tog upp en roman som jag påbörjat och redan var bekant med personerna. Jag gillar personerna med deras egenheter. Leif med plastburksskåpet, feminist-Andreas som plötslig blir machoman, Agnes med sin porrsurfande partner, Bengt med sin Facebookgrupp, Charlie som byter alkoholen mot kantarelljagande...
   De kryper lite under skinnet på mig på något vis. Men på ett bahagligt sätt. Titeln på boken beskriver hur det känns att läsa om personerna. Det är Som om vi kände varann...
 
..........................................
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...